Midurs tävling började inte förrän efter lunch på lördagen. Annars brukar ju tävlingar ofta starta på förmiddagarna men inte denna gång.
Eftersom vi bodde hos Sylvia och det tar ca 20 minuter/en halvtimme att åka i mellan Boden-travet (där tävlingen hölls) och Sylvias gård, valde vi att inte låta Dísa och Tindur sova på "travet" förrän mellan lördag och söndag.
Hade vi åkt ner från Kiruna skulle de fått bo där redan från fredagen.
Hur som helst, ville Birger gärna låta Tindur se och prova banan innan själva tävlingen. Förra gången de tog banan i antog rev de ner en hel långsida av staketet. Det var då Tindur inte var mogen för att starta på en tävling och Birra valde att stryka sig.
Vi åkte därför till travet på fredag kväll bara för att prova banan. Och nu gick det mycket bättre. Tindur var hur lugn som helst. Dísa och jag skrittade mest runt medans grabbarna tog lite trav och galopp. Jag hade i minnet den fantastiska träningen i Ersnäs (red kurs där för Sylvia på tisdagen, mer om det senare) och ville inte riktigt förstöra allt vi jobbat med där.
Vi lastade sedan och åkte tillbaka till Mariebäck (Sylvias gård). För att ladda inför lördagens uttagningar.
Lördag, uttagningsdag!
Veterinärsbesiktningen startade inte förrän vid tolv denna dag. Ingen stress på morgonen med andra ord *ler*. Både Dísa och Tindur travade fint för veterinären som var en glad och trevlig Lasse.
I väntan på vet. besiktning!
Det var några stycken som hade hästarna med sig! *ler*Eftersom både jag och Birger tävlade blev det inte så mycket fotat under våra klasser. Svårt att hålla i kameran samtidigt som man rider *ler stort*.
Började med T8 (lätt tölt i valfritt tempo). Hela lördagen kändes bra. Jag kände hur fin Dísa var och hela jag var lycklig.
Slut poängen i T8:an för mig och Dísa blev 4,80. Och låg därmed tvåa i den uttagningen. Vi fick 5,0 av en dommare och 4,8 av tre samt 4,0 av den sista.
Birger och Tindur hade en slut poäng på 4,77! Deras högsta poäng någonsin!
Birra och Tindur fick 5,0 av två dommare och 4,5 av två andra samt 4,0 av den femte (i totalpoäng).
Det var totalt fem dommare denna helg.
Så inför söndagen låg jag tvåa och Birger... ja, han låg på en fin tredje plats. Vi skulle båda få rida A-final på söndagen. Vi var tio stycken i den klassen.
Behöver jag säga hur mycket jag fick höra om tiondelar hela den kvällen??? *ler*
I V5:ans uttagning (lätt fyrgång) gick det inte riktigt lika bra. Det gick hyffsat men långt ifrån perfekt.
Tyvärr nollade Birger och Tindur galoppen och blev helt utan någon final inför söndagen. Dessutom lyckades de inte få till traven (!!!). Tindur som har en sådan suuuper trav och har travat sig igenom hela inridningen. Näpp, nu ville "Lille-man" hålla sig till tölt i stället. Vilket så klart gjorde att poängen dök.
Birger och Tindur fick: 2,6 av två dommare och 2,9 av två andra samt 2,8 av en.
De slutatde på totalpoängen 2,77 och därav ingen final.
Jag och Dísa hade en ganska bra dag i V5:an.
Töltade för 5,0 samt 4,5
Travade för 5,0 samt 4,5
Skrittade för 5,5 + 5,0 samt 4,5
Galopperade för 4,5 + 4,0 + 3,5 samt 3,0 (som sagt, galopp är INTE våran grejj)
Dísa och jag slutade på totalpoängen 4,67, vi låg på en åttonde plats och skulle få rida B-final på söndag. Vi var 13 stycken startande i den klassen.
En bra lördag som avslutades med ryttarmiddag och god mat.
Söndag, finaldagen:
Nu var veterinärsbesiktningen betydligt tidigare. Så det var bara att stiga upp och bege sig till tävlingsplatsen.
Tindur och Dísa travade sig igenom även denna morgons besiktning och sedan var det dax för mig börja ladda inför fyrgången.
Eftersom Birger tyvärr blev utan final tog han kameran i stället och fotade lite. Tanken var att fota mig och Dísa i våran final men de bilderna vill jag helst bara glömma.
Vilken morgon. Jag säger bara, suck! När jag började värma upp Dísa kändes hon inte alls som dagen innan. Hon var hård i munnen, super hård och allt annat än mjuk i kroppen. Var det här MIN häst? Kändes inte så.
Jag (som inte tänkte längre än näsan räcker och den är inte lång) tyckte att hon skulle få gå finalen utan boots. Hade ridit båda uttagningarna under lördagen med 240g boots så nu tänkte jag låta henne få gå utan.
Det hela slutade med att Dísa inte hade någon takt över huvudtaget. Allt och jag menar verkligen allt, kändes fel. En sekund på banan funderade jag faktiskt på att låta henne kliva av bara för att få slippa allt elände.
Men jag/vi höll oss på banan men det var också allt.
Jag ska inte skylla på bootsen, jag ska heller inte skylla på Dísa, jag ska överhuvudtaget inte skylla ifrån mig på någonting, igentligen.... Det var "väl" bara jag som inte kunde rida min häst denna dag. Suck!
Dísa!Jag och Dísa:
töltade för 3,5 + 4,0 och 4,5 (jag kände hur dålig takten var, den hårda munnen gav ingen form osv, osv)
travade för 3,0 och 0,0(utan bootsen, blev det mest tölt och i dålig takt dessutom osv, osv)
skrittade för 5,0 och 6,0 (det enda som gick någorlunda denna förmiddag)
galopperade 0,0 (for i väg i pass, hittade lite galopp för att sedan bli pass igen, jag valde att ta ner henne och skrittade runt i stället)
Minen säger allt!
Prisutdelning i V5, B-final. Vi fick iallafall en fin vit rosett!Med den förmiddagen i bagaget hade jag inte stora förhoppningar inför eftermiddagens A-final i T8:an.
Nu åkte bootsen på igen och faktiskt kändes det ganska bra under uppvärmingen. Jag förväntade mig dock inga mirakel utan red in på banan med bara tanken att Dísa faktiskt tagit sig till en A-final.
Birger valde att rida Tindur utan boots. Han hade också haft boots på sig under båda uttagningarna på lördag, men tyckte nu att Tindur såg trött ut. De fick slutpoängen 4,50 och tog en delad femte plats. Det är deras bästa poäng i en final någonsin. Uttagningspoängen var högre men finalpoängen var/är väl det som räknas.
Tindur och Birra red för:
tölt i vänster varv 4,5 av fyra dommare och 5,0 av en
tölt i höger varv 4,5 av alla fem dommare
Jag och Dísa red för:
tölt i vänster varv 4,0 av en dommare och 4,5 av fyra
tölt i höger varv 4,5 av tre dommare och 5,0 av två
Jag och lilla-D fick totalpoängen 4,59 och tog en fjärde plats.
Jag var ändå ganska nöjd med min lilla häst med tanke på hur hon kändes. Jag vet, jag skrev att jag inte skylla ifrån mig men hur lätt är det?
En mycket välordnad tävling. Duktiga arrangörer, dommare, funktionärer och fina ekipage. Underbara människor som man träffar alltför sällan.
Att det sedan dyker upp saker på en tävling som inte hör hemma där är en helt annan historia. Men det är väl det de gula korten är till för?
