söndag 26 september 2010

Fint öga, fina hovar och 12 veckors bete idag!

Tindurs öga ser jätte fint ut. En liten nyans av ett ärr är det enda som syns. Kommer säkerligen försvinna med tiden. Hur som helst har svullnaden helt lagt sig och ingent sår syns. Det är bra!


Både Dísa och Tindur har haft en tendens till att ha torra hovar denna sommar. Precis som förra året fick Tindur en spricka i vänster framhov. Den sprickan växte ner allt eftersom hoven verkades men till slut gjorde det att en bit av hoven lossnade.


Matti i Puoltsa har ett specialmedel att bygga upp hovar med. Det gjorde han även förra sommaren. Vilket är så himla bra att kunna få hjälp med. Det håller "hålet" rent samtidigt som det gör att skon verkligen sitter på hela hoven.
(Och som vanligt hoppas jag nu att ingen tror att Tindur lidit på något sätt!)


Matti kommer få ta sig ann "Lille-man" när det gäller skoning framöver.
Tiden var inne för det hela och i fredags eftermiddag åkte vi till Puoltsa för att få det gjort. Det är väl det enda som kan kännas lite bökigt, att måsta åka iväg för att få skoning. Men det är givetvis värt det. Och dessutom får vi ju chans till att hälsa på i byn där vi annars inte är så ofta. *ler*


Zorro blev så klart överlycklig att få träffa Nova och Skuolfi igen. Dock valde vi denna gång att låta Z leka med endast Nova. "Skolfan" fick vara inne i huset en stund.


För Dísa och Tindur var det första gången de var till Puoltsa sedan getterna flyttat dit. Nog syntes det på både D&T att de var lite fundersamma. Vad var nu detta som gick omkring på golvet i stallet????? Bräkte gjorde de, horn hade de och små var de också!!



Tindur i hovslagar spiltan med spetsade öron och nyfiken blick!



"Vad ÄR det där för något???!!???"




http://www.pixbox.se/alb1203696


Fler bilder med text finns under länken ovan!




Med fina fötter och något mindre intresserade av getterna åkte vi sedan tillbaka till Kaalas/Fjällnäs. Dísa var givetvis också med men hon syns inte på bilderna. Hon stod i en box längre in i stallet och spanade på allt som hände.


Idag, söndag 26/9, är det precis 12 veckor som D&T varit på bete i Kaalas. Ett par veckor innan vi tog dit de var vi ju nere i Luleå så det är mer än 12 veckor sedan de var i stallet i Jukkas. Men i morgon åker vi tillbaka med de. Blir säkert lite ovant i början men mitt hjärta får det lite lugnare. Det börjar bli kallt på nätterna och snön ligger på fjälltopparna. Och även om hästarna säkerligen klarar sig med täcke osv vet jag två stycken som kommer ligga ner i boxarna och sova.
Birger tog dock hästarna lite på "bar gärning" på fredag morgon. Vi fodrar de nu två gånger per dag med hö. När Birra och Zorro kom ut till de hade Tindur legat inne i tältet och Dísa utanför i en sandgrop och sovit. Det värmde så klart att veta att de kan koppla av. *ler*


Lite skönt kommer det säkert bli för de också nu när de ska få en egen box. Pratade med Anne härom veckan och hon tänkte ändra om lite i stallet. Eftersom det bara kommer bli fyra hästar i stallet behöver inte någon häst dela "kupé". Oli ska få den stora dubbelboxen själv, kan han väl vara värd med sina 27 år? Tvifari ska få ta Safir gamla box, den brevid dubbelboxen och sin bäste-vän Oli.

Dísa och Tindur får vi ställa som vi vill i tidigare "Fari" och Oli boxarna. Förmodligen ställer vi Dísa i Tvifaris tidigare box och Tindur där Oli stått. Tindur kommer bättre överrens med "Fari" änn vad Dísa gör. Och där vi tänkt placera Dísa finns endast en box-granne och det blir då Tindur. Ställer vi Dísa i Olis gamla box blir hon granne med både Tindur och Tvifari. Vilket kanske kan fungera toppen men jag tror mig känna min lilla fröken-häst bättre änn så.
Tindur känner vi så klart också väldigt väl, men skulle de små liven visa oss motsattsen är det inte värre änn att de får byta plats.