Skulle inte tro det!

Jag och Birra var ut och red D&T igår kväll. När vi rider iväg hamnar Birger och Tindur efter mig och Dísa varpå Birra konstaterar att min häst inte längre är så smärt! Nähä! Samma sak nämde Stina när hon skodde D&T... de har ätit lite gräs!

Undrar hur det är att ha en häst som kan gå på bete och äta hur mycket som helst? Utan att lägga på sig så mycket runt magen??? Jag vet att det finns sådana hästar! *ler*

I förrgår flyttade vi ju hagen lite, inte alls så mycket, bara ett par meter åt sidan för att "klippa" en gräsmatta. Igår såg både Dísa och Tindur ut som bollar med svans.

Planen var att vi skulle flytta hela hagen över på andra sidan vägen så de får helt nytt område med massor av gräs. Skulle inte tro det!

Som tur är har nu Ulfur kommit tillbaka. Nu blir det inte lika mycket för D&T att äta. Tre hästar är bättre än två. *ler*

Jag och Birger var till Puoltsa och hämtade "Uffe" igår kväll. Anna-Sara jobbade till 21 så det blev en sen kväll hos hästarna. Vilket var ganska mysigt. Vädret var så fint och det var behaglig temperatur. Passade så klart på att smörja in de små liven lite extra innan vi for.

Dísa och Ulfur (innan "Uffe" fick sin snygga mask)

Det blir förmodligen inte någon tävling för oss nu i höst. Både Vindur och Midur har tävlingar som så klart lockar att åka på. Bifrost har en klubbtävling i september och vi funderar på den. Samtidigt känns det som att ska vi tävla, ja då åker vi antingen till Skellefteå (Vindur) eller Boden (Midur). Lite surt kan jag dock inse att varken Dísa eller Tindur kommer vara i form till dess.

Bökiga hästar hos hovslagaren!

Jag tycker det hör till att en väl dresserad häst ska kunna stå still när hovslagaren verkar och skor hovarna. Tycker det är en grund diciplin en häst bör ha. Så när nu mina egna (förlåt, en är inte min men räknar honom till det) hästar inte "uppför" sig hos hovslagaren känns mitt hjärta lite tungt.

Bara att inse, jag har ingen diciplin på Dísa och Tindur. Jag har inte uppfostrat de rätt. Birra verkar inte ha gjort något bra jobb han heller.

Nej, riktigt så allvarligt är det inte. Men varken Dísa eller Tindur tyckte att det var roligt att skos igår.
Dísa uppförde sig väl någorlunda men Stina tyckte hon verkade trött och "inte med". Stina ville att Dísa skulle stå på ett speciellt sätt och det passade inte "Lill-fia". Så Dísa stod som hon tänkt vilket gjorde det hela mer jobbigt för henne. Dock höll Dísa bara på att "böka" när sista framhoven skulle göras.

Tindur.... han hade helst velat vara någon annanstans. Jag förstår mig inte på honom. Ibland går det hur bra som helst att skos men så kommer det gånger som igår då han inte alls vill vara med. Nu är Stina så pass duktig och har bra känsla med djur så hon fixade ju alla Tindurs fötter. Men det där med att ha diciplin och uppfostran... är bara att glömma.

Imorgon hämtar vi Ulfur igen. Anna-Sara jobbar eftermiddag så det blir först senare på kvällen jag och Birra åker till Puoltsa för att hämta de.

Birra och jag ska försöka hinna med att rida innan om det inte är alltför varmt. Idag har hästarna fått vila eftersom dagen efter skoning brukar innebära ömma hovar.
Kvällarna har dock varit rätt behagliga förutom idag, då vi bestämde oss för att flytta lite på hagen. Då var det hur varmt som helst. Men så är det när vi kommer på att vi ska/behöver göra något. *ler*

Ulfur hemma igen, imorgon skoning!

Ulfur har fått åka hem igen. Detta för att det blir lite synd om honom ifall han måste gå ensam i våran hage.
Nu blir han inte hemma så länge, bara över morgondagen för Dísa och Tindur ska skos. Så Birra och jag har hjälpt Anna-Sara med att köra hennes häst till Puoltsa ikväll.


Stina ska sko D&T i morgon och det blir lättast för henne att göra detta i stallet. Vilket innebär att vi får köra Dísa och Tindur till Jukkas. Stina ska komma redan vid tio-tiden så det blir ingen sovmorgon i morgon. Men det är det värt. Hästarna måste få fina fötter så vi kan fortsätta att rida.



Dísa har fått sig ett litet sår på vänster framben i förrgår och givetvis var hennes ben svullet igår. Red henne med såret i lördags, det såg "inte mycket ut för världen" men jodå, även det lilla fick hennes ben att "tjockna". Suck! Det är hopplöst när hon får sår på benen. Dock såg det mycket bättre ut idag. Skönt!


När vi lämnade Anna-Sara och Ulfur i Puoltsa kunde jag så klart inte låta bli att gå och "peta" lite på fölen. Kristall är riktigt social och kommer fram för att bli kliad. Kosnings föl (ej döpt ännu) håller sig fortfarande lite på avstånd.
Kosning med sin lill-tjej!

Liten och söt!

Jodå, jag vet, man ska inte "gulla" med föl men att klia är väl inte att "gulla"? För Kristall kliar ju tillbaka och det är verkligen inga gulliga tänder han har. *ler stort*

"Kliar du mig, så kliar jag dig!" Kristall kliar mig på axeln.

Ulfur, den modemedvetne islänningen!

Ulfur, Anna-Saras häst är bara så söt. Att han gör sig bra på bild gör ju inte saken sämre. Denna bild, som Anna-Saras mamma Åsa skickade oss idag, är ju bara ett måste att visa.

Brunt och rutigt ska det ju vara så Ulfur är helt klart "rätt". En mycket modemedveten islänning. *ler*


Och så en bild på söting utan luva, som Birra fotade i förrgår.

Idag i skogen och i förrgår till Fjällnäs!

Det är hur roligt som helst att rida när Anna-Sara är med. Det tror jag Dísa också tycker även fast hon nog tycker mer om Ulfur. *ler* Tindur gillar också Ulfur men inte när det är dax för kraftfoder. Vi ger hästarna lite betfor och havre efter vi ridit och står då Tindur brevid Ulfur, ja då blir det sura miner från "Lille-man".

Idag red vi en ny väg. Vi red bort mot Kalasjärvi och tog höger innan första korsningen. Där går en stig och den följde vi. Zorro fick följa med idag han också och sprang som en tok gjorde han. Birger var mer lugn och det smittade så klart av sig på Zorro, som skötte sig mycket fint under hela ridturen.

Stigen snirklade sig i skogen och den var riktigt fin att följa. Vi hamnade parallellt med stora bilvägen och med näsorna mot Kiruna hållet. När stigen sedan delade sig tog vi den som gick upp till vägen. Vi red över bilvägen och hamnade på en upptrampad, bred och fin stig/väg. Nu var vi på väg tillbaka, dvs åt Nikka-hållet och fick efter en bit korsa den stora vägen ytterliggare en gång. Hela tiden var Zorro en duktig hund och lyssnade när vi ropade åt honom.

Väl över bilvägen sista gången var vi tillbaka på vägen mot Kalas. Därifrån var det bara sista grusbiten "hem" till hagen kvar. Där fick hästarna gasa på lite och det gick fint. Zorro sprang ner till älven och drack, innan bron, men med sina långa ben var han snabbt ikapp oss.

I förrgår red jag och Birra tillsammans med Anna-Sara bort till Fjällnäs. Det är en bit dit och totalt blir det dygt en mil att rida. Trotts detta var hästarna pigga och fräscha när vi kom tillbaka.

Vi red ändå på i ganska varierat tempo. En hel del tölt och till min stora glädje fick Dísa även till en mycket fin trav och det vid flera tillfällen.
Galoppera gjorde vi också och lite pass blev det till och med. *ler*
Där i mellan försökte jag variera så Dísa fick gå och pusta på lång tygel samt jobba med böjning. Men hon var så himla fin att rida. Som en helt annan häst!
Tindur flöt fram även han och Birra upplevde honom så mjuk.

Det gick fint för Anna-Sara och Ulfur också. Det är så roligt när de är med. Och tänk... efter att Anna-Sara varit på Wången och utbildat sig....kommer det bli ännu roligare.*ler*

Roligt i älven med Anna-Sara och Matilda!

Igår var en riktigt varm dag. Våran termometer som vi har på balkongen visade +43,3'C mitt på dagen. Visserligen i solen men ändå.


Det hela gjorde så klart att älven lockade när vi kom ut till hästarna. Anna-Sara hade med sig sin kompis Matilda och tillsammans med de begav vi oss ner till sandstranden.

Jag var inte så sugen på att få min sadel blöt så jag valde att rida barbacka. Ett ganska dumt beslut med tanke på att jag inte har någon som helst balans. Tog även det bettlösa tränset på Dísa just med tanke på att jag inte skulle göra illa henne i munnen när jag försökte balansera på hennes rygg. Det hela slutade med att jag red ut i vattnet, insåg att jag kommer åka i, vände till stranden och hoppade av.

Som synes gick det lite vågor också villket gjorde min balans ännu sämre. Längre än så här red jag inte.

Jag valde att gå ut med henne i stället. Så fick hon plaska runt lite som hon ville.
Veva framben är kul!

Birra överlät Tindur en stund till Matilda. Oj, vad roligt de hade. Tindur, som de flesta vet avskyr vatten mer än något annat, tyckte det var riktigt roligt att springa omkring i vattnet.

Anna-Sara på Ulfur och Matilda på Tindur

Birra själv tog också en tur med Tindur. Han kunde inte låta bli. Vattnet såg så lockande ut. De var ganska långt ut i älven men det bekom inte Tindur. Han var såååå duktig.

Bra benträning att trampa runt i vatten.

Zorro var också med och tyckte det var fantastiskt roligt med sällskap i vattnet. Han sprang omkring på stranden och sedan ner i älven. Fram och tillbaka.
Matilda på Tindur, Anna-Sara på Ulfur och Zorro plaskar runt i vattnet.

Birger som var på stranden och agerade fotograf fick en del bilder. Länk finns här:
http://www.pixbox.se/alb1098899


En riktigt rolig kväll som avslutades i Puoltsa hemma hos Anna-Sara och hennes familj. A-S bjöd oss på kaffe och det var så gott. Åsa och Anton (A-S mamma och lille bror) var hemma så vi satt och pratade en stund.

Men innan dess stannade vi till hos Matti och tittade lite på fölen medans A-S och Matilda hjälpte Matti att ta in de.
Kosning och hennes fina stoföl (ännu odöpt)

Ridning med Anna-Sara och Ulfur!

Stackars Ulfur såg alldeles utstött ut när vi kom till hästarna i eftermiddags. Han stod flera meter bort från Dísa och Tindur. D&T stod tillsammans i skuggan av träden och viftade svans åt varandra. Ulfur gick för sig själv och betade. Fast han såg inte heller ut att vilja "ta kontakt" med D&T. Kanske kändes det bra för honom att bara få gå där själv och beta i fred.


Ridning blev det ikväll. Tillsammans med Birger och Tindur samt Anna-Sara och Ulfur blev det en tur för mig och Dísa in till byn Kalasjärvi.


Ulfur hade fart i benen. Utan att rusa iväg eller på annat sätt vara fräck såg han ut att vara hur laddad som helst. Anna-Sara är duktig på att rida och känner sin häst. Jag hade aldrig någon känsla av att hon inte skulle klara av honom. Ulfur såg heller inte ut att vara "rädd" utan mer som Dísa kan vara. Så där skutta-hoppa-för-att-det-är-roligt. *ler*


Ulfur! (bilden är från Puoltsa)


När vi red iväg kom Ulfur för nära Dísas rumpa. Oj, vad upprörd hon blev. Tvär stopp, öronen slickade bakåt och piiiip åt honom! Ulfur såg mest förvånad ut och gick snabbt runt Dísa i stället. Nu är säkerligen "Uffe" van vid att gå nos-i-svans eftersom han tidigare gått med på en del turer (tur ridning). Men att gå nos-i-svans med Dísa lärde han sig fort att inte göra.


Därimot var det inga större problem att gå bakom Tindur. "Lille-man" funderade väl lite, men som alltid... brydde han sig inte dessto mer.


När vi sedan kom ut efter byvägen red vi lite om varandra. Jag, ibland först, sedan Anna-Sara osv. Birra och Tindur var i täten någon gång men höll sig mer i mitten.

Efter att vi passerat bron ökade vi på tempot lite. Nu kom Dísa på att hon faktiskt hade en till häst med sig. Och den gick minsan inte bakom henne som Tindur oftast gör! Ulfur och Anna-Sara red på och Dísa som jämt ska vara först fick fart under hovarna. *ler*


Det blev en mycket rolig ridning eftersom jag inte är bortskämd med att få "drag hjälp". Det fick jag idag. Till min stora glädje fick Dísa till en tölt som jag aldrig tidigare känt. Det gick fort, eller ja, det gick fortare än vad jag ridit förr på henne i klockren tölt.


Jag satt med ett leende på läpparna. Dísa var såååå duktig! Borta var den tunga häst jag red härom dagen. Lätt och fin i handen var hon och som sagt.... jag satt och log.

Dísa, mattes älskade lilla häst!

Tindur gick fint han också. Jag satt och sneglade lite på honom och Birra i mellanåt. Men det är det här med formen.... Tindur går för högt. Hmm, kanske måste ta en liten lektion med Birra och honom någon dag. Inte för att jag vet om jag kan göra så mycket men lite tipps och trix kanske kan hjälpa till att få Tindur liiiiite mer "neråt".

Jag har lite svårt att instruera samtidigt som jag själv rider. Så det får bli en dag då Dísa kan vara med Ulfur i hagen.

Nåväl, än är sommaren inte slut. *ler* Och i morgon.... börjar Birra sin semester.

Igår ridning och idag ny kompis!

Jag och Birra var och red Dísa och Tindur igår. Det märks att jag inte ridit min häst seriöst på ett tag. Jag har bara mig själv att skylla men jösses vad hon var tung.

Vi red bort mot Fjällnäs och numera är det inge mer "åka" som gäller. Böjde och bände, flyttade och flyttade. Det är så bra när det knappt kör några bilar efter vägen.

Hela förra hösten höll jag och Sylvia på med Dísa för att få henne och släppa i munnen. Att hon skulle komma ner på tygeln och bli mjuk i hals och nacke. Efter en hel del jobb blev hon riktigt fin. Igår... var det totalt borta!
Så nu får jag börja om ingen. Eller ja inte helt från början då men iallafall.
Red fram i tölt, saktade av till skritt, böjde och flyttade, red fram i tölt, saktade av till skritt, böjde och flyttade osv. Det kändes betydligt mycket bättre efter en stund men inte helt hundra. Får börja lite så nu ett tag.

Tindur går såååå himla bra på den här vägen vi rider. Jösses vilken tölt han får. Birger och Tindur töltar ifrån mig och Dísa. Jodå, det är sant. Dísa har inte samma tempo som "Lille-man". Hon blir mer passtaktig och det gör att jag inte låter henne gå på. När Birra och Tindur hittar rätt balans, takt och känsla... ja då hamnar jag och Dísa på efterkälke. *ler*


Idag har Dísa och Tindur fått en ny kompis. Det är Anna-Sara Sikkus häst Ulfur som ska få vara sommarkompis med D&T.

Katten Lunar vaktar gården!
Det byggs hon Matti och Kerstin!

Nu är Ulfur en mycket förståndig häst och van vid att gå tillsammans med alla möjliga olika typer av hästar. Han står och går till vardags hos Matti och Kerstin i Puoltsa. Anna-Sara är Mattis syster-dotter och hon hyser in sin häst hos sin farbror. Den som ändå hade en farbror med såååå många hästar *ler*.

Anna-Sara hämtar Ulfur som gick i samma hage som Kátina och Kristall (som kikar fram bakom rumpan)


Lite pip och gruff var det men inte alls något slagsmål eller tecken på att det skulle gå brutalt till. Nu finns det ju ingenting att slåss om, Dísa tex har ju ingen mat hon måste vakta. Dessutom är hagen stor och inga hörn att bli inträngd i finns.


Tindur skulle så klart prova lite vad Ulfur var för en. Gick efter och nosade i svansen. Knas-häst! Ulfur struntade totalt i Tindur. Betade och såg nöjd ut. Tindur och Ulfur stod efter en liten stund och kliade varandra.

Tindur går efter Ulfur.


Dísa... ja hon pep lite åt honom och funderade nog vem han var. Hon ställde sig framför honom en gång, så att Ulfur verkligen skulle se henne. Han sket i henne totalt. Det såg för roligt ut. Där hade hon ingenting att hämta. *ler*
Dísa "spelar" sur och Tindur nosar Ulfur i svansen.

Tårta och Tindur i tältet!

Marsipan ros!

Min födelsedag igår avlöpte lugnt och fint. Det är i stortsett ingen skillnad mellan när jag var liten och nu i vuxen ålder, inte många är hemma just denna dag.
När jag var liten åkte jag alltid bort på semester med mina föräldrar och nu... ja då åker vänner och bekanta på semester med sina sambos/familjer/barn.

Visst är det roligt att folk kommer ihåg mig men att fira dessto mer känns inte längre så viktigt. Dock avnjuts gärna en tårtbit just denna dag.


Det är inte ovanligt att åskan går och regnet öser ner när jag fyller år. Jodå, så var det även igår. Dock kom det i omgångar och höll inte i sig hela dagen. Men precis när vi kommer ut till hästarna så häller regnet ner över oss.

När vi svängde in på gården såg jag både Dísa och Tindur. Inte lätt att missa de eftersom de gick med sina blåa täcken på sig. Men när jag klivit ur bilen och tittar ut över hagen ser jag bara Dísa.

Hon stod mitt på ängen och hängde med huvudet. Regnet öste ner över henne och det fick henne så klart att inte se alltför lycklig ut. Misstänkte att Tindur var i tältet men var inte helt säker. Birger gick för att stänga av strömmen till hagen och jag gick ner för att kolla av vart "Lille-man" var.

Johodå, han var inne i tältet. Smarta lilla häst! Han tycker verkligen inte om när det regnar och studdsar på ryggen. Nu hade han ju täcke på sig men nää han vill inte bli blöt. *ler*

Tindur är så söt. Där stod han, inte så långt in men hela han hade skydd av tältet. Jag gick in till honom och hälsade. Det smattrade rätt bra där inne på tältduken men det var ingenting som bekymrade honom. Därimot tycker inte Dísa om när det låter så där. Därför står hon mycket hellre utanför när det regnar. Regn och vindskydd använder hon när solen gassar och insekterna är alltför jobbiga. Inte när det ös-regnar.

Dísa

Jag passade på att smörja Tindur inne i tältet och medans jag gjorde det avtog regnet. Dísa kom även hon och tittade vad vi gjorde men valde att bara sticka in huvudet.
Dísa kikar in medans Tindur står hela han inne.

Birra och jag gjorde om lite runt markställerna på tältet och då tyckte Dísa det var mycket intressant. Hon ville gärna vara med och inspektera. Tindur också så klart. Hon utifrån och han inifrån. *ler*

"Hmm, och vad gör du???"

Två mycket nyfikna hästar.
Solen började komma tillbaka och givetvis åkte täckena av.

Tältet är uppe och Zorro badade!

Igår kom äntligen rätt tält. Givetvis ville vi få upp det så fort som möjligt så igår kväll var det uppsättning av tält.

Måste säga att det gick mycket "smärt fritt". Det blåste ingenting och det var en hel del broms som surrade runt huvudet men annars gick det fint.


Vi fick ju lite hjälp av Dísa och Tindur också *ler*.

"Grunden" är färdig.

Stommen står och Dísa funderar medans hon betar. Stenarna i mitten var endast i en hög för att vi skulle nå upp.


Tältet ser ut att tippa! Är korrigerad och står stadigt. Ingen fara för något ras här inte! Tindur kollar läget.

Motljus-bild. Men här är Dísa inanför och Tindur utanför och ser till att allt är ok. *ler* Här syns stenarna på sin rätta plats.

Varmt var det igår också. Jag tror nästan det var sommarens än så länge varmaste dag. Men det kändes bra att få upp tältet för nu har de sol och regnskydd.

Jag ska se till att fixa upp ett draperi också framför ingången. Då håller det borta lite insekter. Precis som på vindskjulet vi hade i Poikki (som vi för övrigt ännu inte tagit ner, men vi kommer att göra det snart).

Zorro gillar vatten. Eller gillar och gillar... han ääääälskar vatten. Han hade säkert kunna vara i älven en hel dag om han fått. Så igår när det var extra varmt i luften, ja då var så klart Zorro i vattnet.

Sitter på en sten i Kalixälven och ser fin ut.

Pinne och vatten, kan det bli bättre?!?

Ridning i går och i förrgår, idag vila!

Börjar med en bild på Matti och Kerstin´s föl som kom i förrgår natt. Kosning, Kerstins sto har blivit mamma till ett mycket sött stoföl.
Syns rätt dåligt på bilden, klicka och förstora upp den!


I lördags blev det ridning. Första dagen på rätt länge vi var ut med hästarna. Zorro fick också följa med.

Vi red mot Fjällnäs och Dísa var pigg. Tindur hade inte lika mycket fart i benen men vi tog det rätt lugnt.

Jag valde att rida Dísa bettlöst. Använde mitt sidepull träns på henne och det var ett tag sedan. Det blir en lite annan teknik att rida med det tränset. Jag får inte samma finkänsla i händerna som när jag rider med bett. Men det är en rolig omväxling och jag tror Dísa var ganska förvånad.

Nu var vi mest ute och myste så något direkt vettigt jobb för henne blev det inte.

Tänker tex på det här med trav. Att få Dísa och trava rakt fram kräver att jag kramar på tyglen och får henne att söka sig framåt-neråt. Med bett i munnen blir det direkt kontakt och hon vet numera vad det är jag vill.

Bettlöst.... ja vadå krama på tygeln??? Vart känner hon det??? Över nosryggen förvisso men sedan då?? Jag la min ena hand mot manken på henne i stället och sa traaavaa. Gick väl si-så-där. *ler*

Tölta gjorde hon gladeligen. Där var det lättare att hitta "knappen". Även om hon nu inte gick med någon superflott hållning så var det taktrent iallafall. Och vi var ju som sagt bara ute för att starta igång lite mjukt.


Söt-höna!

Birra satt mest och var irriterad på hunden. Zorro var duktig som sprang med men Birra tyckte att han höll sig för långt ifrån oss. Så när det kom bilar (de enstaka som dök upp) blev det ett himla skrikande från Tindurs rygg.

När sedan Zorro bestämde sig för att jaga efter en fågel som flög ut på en myr, ja då gick alla säkringar hos Birger. "Den hunden ska inte med någon fler gång!" Zorro själv såg ut att tycka det var hur roligt som helst. Att husse blev röd i ansiktet var ju inte hans fel. *ler stort*


Igår blev det ridning igen. Dock åt andra hållet, mot Kalasjärvi och utan hund. Jag valde att rida Dísa med bett och nu fick jag tillbaka min "fingertopps-känsla". Det blev trav och nästan bara trav, förutom skritt då förståss.

Tindur var mer vaken än dagen innan. Han tyckte det var roligt att trava och såg jätte fin ut. Birger fick till en del tölt på honom också och även det såg mycket fint ut.

Det är inte bara Dísa som har lagt på hullet dessa dagar, Tindur har fått "mage" han också. Det ser lite små kul ut när jag ser Birra och Tindur bakifrån. Tindurs mage liksom "vankar"/åker från ena sidan till den andra. Speciellt i tölt. *ler*

Vi red runt på bil-/grusvägen inne i byn och vände tillbaka samma väg.

På vägen tillbaka upptäcker vi en ren. Helt ensam var den och verkade inte alls brydd över oss. Dísa och Tindur fick långa halsar och spanade vad det var för konstig häst. Dock utan att på något sätt stressa upp sig. Renen i fråga travade förbi oss och vek av, upp till några hus. Den hade ett blått halsband och gula öronmärkningar. Kanske var det någon i byn som hade den "hemma"?

När jag och Birger sedan åkte upp till Matti och Kerstin, ja då gick det en ensam ren mitt på vägen. Vi trodde så klart det var samma men nej, den här hade stora horn och den vi "ridit med" hade inga alls.

Mycket att bära på huvudet!

Idag valde vi att inte rida. Det fick bli smörjning av hästarna och lite små pyssel istället. Tindur såg till att ha det bekvämt. *ler*
"Så praktiskt med hakstöd!!"

Så tråkigt & så trevligt!

Sommaren hör ju till tiden på året då nya små liv kommer fram. Föl och hundvalpar framför allt (förutom fåglarna då förståss, börktrastarnas ungar är överallt).

Som många vet drömmer jag om ett föl efter Dísa. Har man ett sto är väl det nästa omöjligt, eller iallafall för mig *ler*. Men så kommer det stunder som nu då jag inte alls vill att min piga ska få något föl för tänk om det händer henne något (!).


Hos Sylvia har de sorg. Merja, ett av stona, har förlorat sitt föl. Dessutom mår inte Merja själv så bra utan står nu på dropp, efter att fått problem med livmodern. Känns jätte tråkigt och jag tänker verkligen på er!

Tänk vad hemskt om det skulle hända Dísa! Jodå, jag vet, man kan inte gardera sig mot allt här i livet men ändå.
Samtidigt går ju de flesta fölningarna bra med både sto och föl.

Tyvärr bor vi rätt utsatt här uppe. Det är liksom inte "bara" att ställa in hästen i transporten åka till närmaste klinik. Framför allt inte om man dessutom har ett litet föl.

Mor och son som mår bra i Puoltsa, Kátina och Kristall.

Lilla Kristall växer, fölpälsen har börjat släppa sitt grepp.

Roligt var det i vart fall idag att besöka Puoltsa. Jag och Birra var dit efter att ha smort och "besiktat" Dísa och Tindur. Vi stannade så klart till hos Matti och Kerstin. Ingen var ute på gården förutom hästarna i hagen så vi gick dit.

Kátina och hennes lilla Kristall kom fram en sväng och hälsade. Kristallen har vuxit sedan vi såg honom sist och pälsen har börjat ändra färg

Kosning, Kerstins sto som för övrigt väntar föl, var stor och rund om magen. Hon såg pigg ut. Ulfur, Anna-Saras häst, kom och ställde upp sig för fotografen.

Ulfur, har mysig färg.

Det började regna ganska ordentligt. Birger ringde och kollade om Åsa, Anna-Saras mamma, hade kaffet på. Det hade hon! De bor också i Puoltsa men ett par kilometer längre bort. Matti och Kerstin bor i början av byn.

Jag och Birger har aldrig varit till Åsa och Anna-Sara (med familj) tidigare. De bor jätte fint. Familjens båda hundar var hemma och till Zorros stora glädje blev det lek. Eller tja, det var två tikar och båda två löpte så det vart väl si-så-där med lek. Men Zorro är ju kastrerad så inga valpar lär det bli vart fall.

Mycket gott kaffe och nybakade bullar smakade så gott. En trevlig kväll på en dag som började lite jobbigt.

Hööks & "stökiga" hästar!

Birger har ännu inte lyckats med att "säga upp" prenumerationen på Hööks åt mig. Han tycker att det är en mycket onödig katalog som blir dyra affärer så fort den syns i brevlådan. *ler stort*

Idag kom höst/vinter katalogen! Jag hittade inte så där jätte mycket men något täcke, grimma, kläder till mig själv och lite saker till Zorro fanns det allt. Nu ska det inte inhandlas något av detta, inte än iallafall men det är roligt att "shoppa med ögonen". *ler*
Och när man sedan har två hästar kan man ju matcha in olika färger till de, villket så klart är extra roligt.


När jag stod och smorde Dísa och Tindur nu ikväll hördes ett himla liv från Glaesir och Lipertá´s hage. Jag bad Birger gå och titta eftersom jag själv stod med händerna nerkletade i salva.

Birger gick ner till G&L´s hage och jag hörde hur han ropade åt de att sluta. Jag tog en handuk med mig i farten och gick efter Birra, torkade händerna och ropade för att fråga vad de gjorde. Birger kom gående tillbaka och sa att Glaesir och Lipertá hade slagits och det ganska ordentligt.

Vi såg till att Dísa och Tindur var någorlunda sprayade mot insekterna som envist dansade runt de. Regnet låg i luften så myggen var extra jobbiga ikväll.
Regnbågen var framme.


Gick sedan med Birger tillbaka till Glaesir och Lipertá. För att var på den säkra sidan, att de inte fått några skador, blev det nu kontroll av häst.

Glaesir såg lite misstänksam ut när vi kom klivandes i hans hage. Jag pratade lugnt med honom men han tänkte gå. Såg på honom att han var på väg så istället för att börja med honom tog jag/vi Lipertá. Hon stod alldeles brevid honom så det var enkelt. Jodå, hon hade fått sig ett sår. På vänster bakben i hashöjd på innersidan. Där blödde det.

Kliade Glaesir lite på korset och sedan på manken. Han såg nöjd ut. Strök honom sedan längs med benet och kände, ingenting. Gick runt honom på andra sida och johodå, där fanns en reva som såg rätt lång ut. Kände och kollade igenom hela honom och han stod helt lugnt och lät mig "peta".

Birra ringde upp Anette, Glaesirs ägare, och sa hur läget var. Inte mycket hon kunde göra från andra sidan telefon men det kändes ändå bäst att prata med henne så hon fick veta läget. Vi kom överrens om att jag och Birra skulle rengöra såren och sedan lägga på lite salva.

Birger passade på att göra nyp-i-skinnet-för-att-se-uttårkning på Glaesir medans han pratade med Anette. Hon var lite bekymrad över om han fått i sig tillräckligt med vätska under dagarna. Det tycket inte Glaesir var så roligt! Skulle inte jag heller göra, komma där och nypa en i skinnet. Så Glaesir gick! Jahapp, nu får vi inte komma nära honom mer var det enda jag tänkte och såg honom gå.

Hämtade koksaltlösning och fyra ess salva. Nu hade G&L flyttat på sig. De stod vid vattnet först och nu vid helt motsatt sida av hagen. Tänkte börja med Glaesir men såg på honom att han var tveksam. Ganska snabbt verkade det dock gå över, för när jag pratade med honom och gick fram lite lugnt så tittade han vänligt: "Jaha, du igen!"

Då vi inte känner hästarna fick det bli så att Birra höll i grimma (som de redan hade på sig med sina flugsnören) och jag tvättade samt smorde. Gick jätte fint. Såren var inte alls så fula som de först såg ut. När jag tvättat rent såg de mer ut som rivmärken än öppna sår-jack. Lade på ett tunt lager salva för att hålla bort insekterna och sedan var det klart.

Både G och L var hur snälla som helst att hålla på med. Glaesirs grimma hade åkt över ena örat och utan några som helst problem lät han mig lägga tillbaka den på plats. Jag kliade honom lite under manen och sa att han var en duktig häst. Det såg han själv också ut att tycka. *ler*

"Gääässsp, vad jag är trött!!" Tindur var lite små-trött ikväll.

"Oj, vadå såg du?!??"

Igår inga hästar & idag fel tält!

Igår åkte Birger själv ut till hästarna eftersom jag låg regält förkyld. Det ska mycket till innan jag stannar hemma från mina älskade djur men igår var en sådan dag. Jag satt inte vid datorn på hela dagen. Gick mellan sängen och soffan med en filt runt mig. Ut med Zorro var jag men inte mer än så (dock inte i bara filten *ler*).


Idag känns det bättre. Skulle nog aldrig gjort den där kommentaren om "män och förkylning". Det staffade sig.
Nu är iallafall halsen bättre och det är skönt. Sedan att näsan är täppt och febern inte riktigt gått ur kroppen, det är ett litet problem.


Då jag i eftermiddag/kväll kände mig mycket piggare var det en självklarhet att åka ut till Dísa och Tindur. De kom båda två och hälsade på mig när jag kom in i hagen. Det blev jag lite glad utav. "Söt-hönan" och "Lille-man" såg ut att må alldeles utmärkt.

D&T i kliar-tagen!


Hästarnas tält som Birger köpt kom igår men vi tänkte inte sätta upp det förrän till helgen, då Birra är ledig.

Men vi ändrade planerna och skulle göra ett ryck ikväll. Packade upp lådan med tält-stängerna och upptäcker att det är fel tält!!! Företaget har skickat fel storlek på tältet! Om det hade varit åt det större hållet skulle det inte varit några problem men.... det här tältet var mindre. Suck!

Och litet var det. Den minsta storleken de har! Så himla typiskt. Nu måste det här tältet tillbaka. Birra ska ringa företaget i morgon men det lär ju knappast komma upp ett nytt tält förrän om en vecka.


Nordurs klubbjackor är nu färdiga. De blev jätte fina. Hoppas verkligen att alla blivit/blir nöjda när de hämtar ut sin jacka.
Bilder på min och Birgers jacka kommer. Har dock inte hunnit med att fota de ännu.

Lipertá låg i sin och Glaesir´s hage och myste ikväll.

Min hals!!!

Åh, jag håller på att gå åt! Min hals gör så ont! Nää, jag är inte mesig nu utan det gör faktiskt regält ont.

För ett par år sedan åkte jag på tre stämbands inflamationer ganska nära inpå varandra. Jag hade gått omkring och pratat precis som vanligt fast jag hade ont i halsen, villket gav inflamationerna. Läkaren sa då att om det händer ytterligare en gång skulle det bli remiss till Gällivare och deras "öra-näsa-hals" avdelning. Hjälp!!

Så nu är det total tystnad som gäller när jag har så här ont i halsen. Birra tycker det är rätt skönt. *ler*


Nu börjar Dísa bli rund. Suck! Vi var ut till hästarna på morgonen (och på kvällen) för att lägga ett täcke på de. Det har regnat hela natten och under dagen har det kommit skurar. Eftersom temperaturen inte är den högsta (så skönt) valde vi att lägga på D&T deras regntäcken.

När jag skulle spänna mag-gjordarna/kryssgjordarna på Dísas täcke, ja då var det bara att öppna upp de lite grann. Alltså göra de längre. Det var inte kul! Min fina lilla häst har börjat se tjock ut och just nu kan jag inte göra så mycket åt det.

Eller kan och kan... visst jag skulle kunna göra hagen mindre osv men det tänker jag inte. Dísa har tillräckligt liten hage att gå i under vintern, så nu måste hon få chansen att röra sig fritt. Sedan får jag väl börja rida henne mer när jag är frisk. Hoppas bara att detta väder håller i sig.


Birra börjar må bättre. Det är ju bra. Han hostar lite till och från men inte alls som tidigare. Hans "hals-onda" har också gett med sig vilket måste vara såååå skönt.


Mammas jobbarkompis Maj-Britt (även kallad min extra mamma *ler*) ska eventuellt köpa häst igen. Hon har haft häst tidigare men nu varit utan ett par år. Maj-Britt är en sann djurvän och genom åren har många skämt gått gällande hur en gård skulle se ut ifall Maj-Britt och min pappa hade varit gifta. Förmodligen överfull med djur! *ler*

Nu har M-B börjat fundera på en häst som heter Gyllir. Han ägs av Helena Sjöholm som bor här i stan men han står nere hos Sylvia i Luleå till försäljning. Helena red kurs för Sylvia samtidigt som mig när vi startade upp "våran grupp". Vi red oftast tillsammans så det var lite svårt för mig att se och fota Gyllir. Men i stallet, efteråt kunde kameran alltid komma fram.

Gyllir! Så himla söt!

Sjuk, sjukare, sjukast!

Ungefär så skulle man kunna tänka sig att jag och Birra håller på just nu. När jag är förkyld är det väääääldigt synd om mig. När Birra är förkyld, ja då är det vääääldigt synd om honom. Så när vi nu båda är förkylda, ja då har vi "kamp" om vem som igentligen är mest sjuk.


Riktigt så illa är det inte. Men vi är båda just nu förkylda. Vilket gör mig rätt frustrerad eftersom det är perfekt ridväder ute. Det blåser riktigt ordentligt plus att det idag inte varit varmare än +13'C. Så himla skönt!

Dísa och Tindur har det toppen. Inga mygg, knott, broms eller annat som surrar runt de. Bara massor utav vind. *ler*

Två hästar till har kommit till samma ställe som vi har D&T. Jag har helt glömt att skriva om de men de delar inte hage med våra. Utan står i egen hage på andra sidan om den väg som går ner till vattnet. Det är vår kassör i föreningen, Anette, plus hennes kompis Eva som har sina hästar där.

Det är också, precis som D&T en valack och ett sto. Anettes häst Glaesir som är valack samt skäck och Evas häst Lipertá som är sto och fux.

När vi är hos Dísa och Tindur brukar vi gå ner till Glaesir och Lipertá och kika så allt är ok. Jag har alltid haft som regel att inte gå in i andra hästars hagar och gör inte det nu heller.

Lipertá är ett mycket socialt sto så hon kommer fram och hälsar dirket. Hon påminner lite om Olí (som står hos Anne). Det hela gör att man lätt kan se om hon fått något sår eller liknande utan att kliva in i hagen. Glaesir är mer reserverad. Han har varit med om mycket i sitt liv. Anette har berättat att han har lite svårt att lita på människor. Han har dock nästan helt vita ben så där syns ganska tydligt om det skulle vara något.

Glaesir, i nerförsbacke!

Lipertá, social!

Givetvis skulle jag (och Birger) inte tveka att gå in i hagen om det skulle vara så att vi ser att det hänt hästarna (G&L) något. Men annars tycker jag det är rätt onödigt. Om inte Anette eller Eva själva är där förståss, då är det en helt annan sak.

Zorro hatar sitt myggmedel. Jag har ett mygg/knott/broms medel speciellt för hund som heter Knock Out. Det luktar ingenting, kladdar inte och ska inte vara farligt för hunden att slicka i sig. Håller borta alla typer av insekter, även myror och fästingar. Helt enkelt ett super bra medel.

Det tycker INTE Zorro!! Så fort jag har sprayat honom eller smort in honom med medlet på en trasa (har provat både och) så drar han ner till vattnet och badar av sig alltihop.
Först i början gned han sig i gräset. Åkte med nosen före och rullade i höga gräset för att bli av med medlet. Men nu har han kommit på att det finns ju faktiskt vatten att bada i. Och BADA gör han!!!! Hela hunden!!! Direkt drar han ner till vattnet, jag hinner inte ens stänga korken på flaskan. Suck!



"Bläää, för myggmedel!!!"

Red i duggregn och Birra blev förkyld!

Ufo?? Nää, bara Dísa!

På onsdag eftermiddag kom lite duggregn. Åh så skönt det var. Precis när vi rider iväg kommer regn-dropparna. Jag nöjt!

Eftersom det ändå var rätt varmt valde jag att rida i bara kortärmad tröja, ja alltså förutom ridbyxor, skor, hjälm osv *ler*. Birra gjorde likadant. Som så många vet, har inte män samma imunförsvar som oss kvinnor, och mycket riktigt igår var Birra sjuk.

Han hostade som om han skulle få upp lungorna. Jösses hur han lät, för att inte tala om natten från onsdag till torsdag (!).
Idag är det dock något bättre. Natten har inte "gungat" lika mycket. Jodå, jag har "gungat" i sängen när Birra har hostat. Sviter man får ta när man har en dubbelsäng. *ler stort*

Ridningen gick för övrigt jätte bra. Jag har börjat fundera på att kanske byta tävlingsgren. Dísa blir ju så himla arg och stänger liksom av när jag försöker samla henne. Så nu har jag provat det motsatta = lösa tyglar. Så duktig hon var! Töltade på utan kontakt på tygeln och hon kändes hur fin som helst. Fick påminna henne lite någon enstaka gång men fint gick det. Sylvia hade nog blivit galen om hon sett oss för vart var våran ihop-jobbade-in-med-rumpan-Dísa?


Så tycker hon om det!

Tindur gick också fint. Han såg väldigt lätt ut i tölten. Synd att jag inte kan filma samtidigt som jag rider. Det blir inte bra om jag står vid en viss punkt och filmar medans de rider förbi. Det har vi provat och Tindur tycker det är skit! Någon som vill ha jobb som videofilmare? Krav = bra kondis! *ler*

Vårat/hästarnas tält kommer inte förrän på tisdag nästa vecka. Vi som hade hoppats kunna sätta upp det nu under helgen. Nåväl, får väl ta det en kväll till veckan istället.

I natt när jag var uppe, vid 3-tiden (jobbigt när man druckigt så mycket vatten under dagen) så tittade jag på termometern. Blev tvungen att titta två gånger för där stod... +3,7'C!! Vi hade alltså inte ens fyra grader varmt i natt. Hmm, tror jag måste börja vända på dygnet för tydligen är det på nätterna jag har min rätta temperatur ute.