måndag 8 februari 2010

Testade strömmen & Äntligen ridning!

Jag och Birger har haft stall-morgon helgen som gick. Har sina för och nackdelar. Fördelarna är bla att man kommer ut och rida när det är ljust och inte sover bort "hela" förmiddagen. Nackdelarna är väl, just det.... inte sova! Zzzzzzz! *ler* Men det är ändå rätt skönt att komma upp på morgonen, framför allt nu när det börjar ljusna ganska tidigt ute.

Vet inte om det var trötthet som gjorde att jag inte tänkte på hur jag "behandlade" el-staketet igår.
Jag skulle stänga grinden till hagen efter att hästarna kommit ut. Det finns två el-trådar/band med handtag som ska stängast och jag tänkte inte så mycket på vad jag gjorde.
Tyckte det var rätt praktiskt att haka det övre grindhandtaget runt pekfingret medans jag plockade upp det undre handtaget från snön (utan handskar)......
Visste ju att varken jag eller Birra satt igång strömmen till hagen.

Strömmen var INTE avslagen!!!!
Det kändes!

Lärde jag mig något? Jodå, kolla alltid att strömmen inte är på, även på morgonen, FÖRE jag stoppar händera i närheten av elbanden/handtagskroken.
Det finns ju faktiskt fler som är på gården än bara jag och Birra. Dessutom är det nu renar som går omkring utanför hagen, kanske går att fortsätta hålla de utanför även under natten om strömmen får vara på-slagen även då (?).
Kan ju säga att jag vaknade iallafall.*ler*

Lördagen var fortsatt kall. Under tiden vi var nere i stallet ville inte termometern visa tecken på att ge lite värme. Så lördag blev endast pyssel och mockning.
Söndag, ja då var det plötsligt inte ens -10'C! Givetvis blev det en tur med Dísa och Tindur.

Zorro fick också följa med och såg ut att tycka det var hel kul. Eftersom hästarna nu inte har någon direkt kondis att prata om var tanken att ta det lugnt.
Vi red efter Fångstvägen en bit och kollade av hur det såg ut med snömängden vid den "snittslade-stigen".
Det var jätte mycket snö där så vi höll oss efter själva Fångstvägen i stället. Dísa har så korta ben att det blir jätte jobbigt för henne att gå i sådana mängder snö. Jag ville ju inte överanstränga henne.

Nu visade sig att Dísa..... inte alls var så lätt att överanstränga. Hon tyckte att ridturen var hur rolig och lätt som helst. När vi vände, ja då laddade hon järnet! Dísa visade inte några som helst tecken på att vara ivrig när vi red bortåt. Men nu jäklar skulle här springas! Tyckte hon ja!

Jag hade bestämt mig för att inte gasa i någon högre fart och då fick hon faktiskt lov att rätta sig efter det. Som så många vet har inte Dísa alltid samma tanke vad gäller att gå "långsamt".
Hon trampade på rätt fint under sig. För när jag bromsade upp henne fram, hamnade farten liksom under henne med hjälp av bakbenen. Varför kan hon inte göra så när vi går på kurs eller tävlar???? *ler*
Jodå, kattaplulten kändes nära. Men hon hant aldrig så långt. Eftersom Dísa just nu inte är så super stark i kroppen blir inte snabbheten att "skjuta-rygg" den samma.

Jag ställde henne åt höger, hon fick jobba på i sidoförande "gångart". Jag ställde henne åt vänster, hon fick jobba på i sidoförande "gångart". Jag ställe henne åt höger, osv osv. Vilken "gångart" det var tror jag inte Dísa själv visste. Fort skulle det gå och hon frustade högljudt. Klart det var jobbigt att gå så. Men allternativet, att låta henne gå rakt fram, fanns inte. Då hade Birra fått hämta mig i en annan kommun. *ler stort*

På vägen tillbaka träffade vi Malin på Gnýr och Anette på Rubin. Stannade och pratade lite snabbt. Till min stora förvåning stod Dísa ändå rätt still medans vi surrade. Fast det är klart, hon hade ju pojkar att titta på.

Tindur, lunkade på i sin egna lilla värld. Han tyckte nog det mest såg jobbigt ut med det Dísa höll på med. Det är inte mycket som kan stressa Tindur. Men han var ändå vaken och pigg.
Zorro for in och ut i skogen till att börja med men blev sedan lite trött och höll sig efter vägen. Han därimot tyckte det var hel kul när Dísa ville springa, då fick han ju någon att tävla mot.

Väl tillbaka i stallet var Dísa svettig. Min tanke att inte rida henne svettig hade gått i stöpet ganska ordentligt. Nåväl, det var bara att sätta täcke på henne innan de fick gå ut och äta lunch. Jag hoppas kunna raka/klippa henne innan Sylvia kommer. Hade varit att föredra eftersom hon blir så varm.
Tindur blir inte alls lika svettig, men så far han ju inte omkring som hans tjej-kompis gör heller.