Söndagen innebar ingen ridning eftersom hästarna gått rätt hårt under kursen på lördag.
Så igår fick vi då chans till att repetera lördagens Sylvia-kurs. Tindur var super duktig! Birger lyste av lycka och sa att "Så bra har det aldrig gått att rida efter en kurs!" Och det såg riktigt, riktigt bra ut.
Till och med när de galopperade gick Tindur "på-tygeln" och jag tittade lite avundsjukt på de när jag och Dísa rusade förbi.
Birger och Tindur "böjer" under lördagens kurs.
Duktiga lilla Tindur!Ser ni skillnaden från det kort jag visade i tidigare inlägg då "Lille-man" vägrade släppa i munnen, då det tog mig tio minuter att få honom mjuk?!? *ler*
I bakgrunden, Cilla och Gustur.
Ska tillägga att Tindur nu inte rids på det hemska bett som han blev så hård i munnen med. Tänk att ett bett kan göra sådan skillnad!
Dísa var också duktig igår, riktigt duktig men hade lite för bråttom. Jag jobbade med att få henne lika fin som under kurs-dagen och det gick iallafall någorlunda. I skritt är det inga som helst problem att få henne mjuk och fin. I trav har hon blivit riktigt fin men jag får påminna henne lite nu och då om vad jag vill. I tölten går det bättre efter lördagen än innan men inte helt "perfekt".
I galoppen...blir det ingenting av någonting.
Dísa har blivit så fin på volt. Att trava med eftergift är inga problem för henne längre. Har ju dock fått jobbats en del med. Det gör det så klart fortfarande men från att knappt tagit ett travsteg till att hitta traven snabbt, gör mig så glad.
Dísa jobbar på. Till min stora glädje ser jag att halsmuskeln ligger på rätt sida, dvs över och inte under. *ler*Sari och Höttur i bakgrunden.
Eftersom Dísa är femgångare har hon väldigt lätt för att gå i pass. Jag i min tur har alltid varit rädd för att "störa" henne när vi galopperar. Eftersom Dísa far iväg i pass om jag bryter hennes balans har galoppen blivit något lidande.
Men efter att ha börjat rida för Sylvia finns det inte längre någon orsak till att inte jobba med även denna gångart. Tyvärr har vi inte haft så mycket fokus på detta än, då det varit så himla mycket annat (och fortfarande är *ler stort*) men teorin finns i allafall.
Jag måste börja jobba Dísa i galoppen precis som i traven, tölten och skritten. Böja lös henne i sidorna och krama lös henne i munnen. Inte vara rädd för att ta i henne när vi galopperar. Lite som i traven när vi började jobba med den. Jag måste lära mig att rida henne i galoppen och inte bara åka med.
Lättare sagt än gjort!
Igår låg Birger och Tindur en bit före mig och Dísa efter Pietterasjärvivägen. Jag skrittade och böjde min häst medans Birra travade på. De tog sedan en galopp och då bestämde jag mig för att också göra detta. Till Dísas stora lycka!
Dísa drog järnet och det fanns inte en chans till att göra någon form av arbete i den galoppen. Vi passerade Birra och Tindur varpå jag såg hur fint de jobbade. Tindur gick med eftergift i munnen, lätt böjd/välvd hals och trampade fint under sig med bakdelen.
Jag och Dísa....tja vi trampade mest fint under oss med ALLA ben samtidigt.
Där kommer våran största poängsänkning ligga under tävlingen. Galoppen! Förutom allt annat som kan dra ner poängen... *ler*.
Hursom helst var det iallafall roligt att rida igår. Och det ska vara roligt att rida!
Glad ryttare på fin häst!(Alla bilder är från kursen i lördags)
Något som därimot inte är så himla roligt är att packa! Jag ser allt vi ska ha med oss när vi åker och fattar inte hur det ska få plats. Vi brukar ha en hel del med när vi bara ska åka och tävla men nu är det ju en hel vecka innan också som ska planeras, med mat, kläder, hästmat, täcken, vovve-mat, prylar och ännu mer prylar.
Det ska bli jätte kul att åka, missförstå mig inte nu. Jag längtar verkligen men det här med att packa....njeeää det borde vara klart av sig själv. *ler*
