Jaha så har jag då varit så där jätte duktig på att uppdatera här igen. Är givetvis vääääldigt ironisk. Men precis som rubriken säger har det varit lite "berg och dal" ett tag.
Ja alltså det har inte hänt något speciellt. Kanske kan det vara just det som skapat den "sänka" jag känt. Eller jag vet inte. Jag har i allafall känt mig väldigt nere, trött och orkeslös. Inte lust med något och för att inte tala om ridningen....den har skitit sig totalt. Dísa har gått som en kratta och ingenting har fungerat.
Att börja samla på frimärken har inte varit långt borta!
Har upptäckt att jag själv "håller masken" inför folk. Om någon frågar hur läget är säger jag alltid att det är bra. Även om allt käns bäck-svart. Men vem vill höra att någon annan inte mår bra? Jag tycker själv det ibland (beror så klart på vem det är och situationen i sig) är jobbigt och lyssna på andra när de ska förklara hur dåligt de mår.
Så vem är intresserad av att höra ifall jag säger att läget INTE är så fint??? Nää, dessutom går det ju "fortare" att säga att allt är ok, behöver ju liksom inte gå in i någon förklaring där.
Samma sak här... vem orkar läsa en blogg där det skrivs deppigheter??? Bara dessa rader käns hur trist som helst. Nåväl...
Förra lördagen, dvs inte nu i lördags, utan för en vecka sedan, flyttade vi hagen till hästarna. De har en ungefär lika stor hage nu men med betydligt mer att äta. Jag och Birra funderade länge på om vi verkligen skulle flytta hagen men betet, där de gick, började sina totalt.
Så i fem timmar (!!) höll vi på för att få allt klart. Ner och upp med två varv el-band, stolpar och för att inte tala om tältet.
Men det gick ändå rätt bra. Dísa och Tindur var då glada när de släpptes lös i den nya hagen.
Vi har inte flyttat så långt. Bara till andra sidan av det hus folket på gården bor i. Två hästar har redan gått där i början på sommaren så det är lite nerbetat. Men det är ingenting man kan se på Dísa och Tindur. De ser mer ut som badbollar än hästar just nu. Dock ökas deras träning mer och mer nu när det börjar bli höst.
Höst ja, den är på väg. Härom dagen, när jag var ute med Zorro, började snöa! Japp, och det var ordentligt det snöade också. Jösses, det var alldels vitt i luften. Nu var det ingenting som stannade kvar, det är för varmt på marken än men ändå....snöa gjorde det. *ler*
Och från snö i luften förra veckan till +13'C igår. Vädret har också sina berg- och dalbanor.
På kommande lördag är det kurs-start för Sylvia. Birger och Tindur är laddade. Ska bli jätte kul att få utveckla Tindur ännu mer. Han är verkligen på gång. Birger skiner i hela ansiktet efter han ridit. Det går ju så bra. Vilket jag givetvis unnar honom, för att inte tala om Tindur. Han har till och med börjat ge mig och Dísa "draghjälp" när vi är ute.
Det blir till att lasta hästarna på lördag och åka till Karhuniemi. Vi brukar ju kursa för Sylvia på Frostgård i Laxforsen men denna gång blir annorlunda. Hela helgen den 4-5 september är det aktiviteter för de som annars brukar gå kurs. Man kan säga att det kört ihop sig totalt. Ändå kollade jag av att det var ok att starta den 4 september långt innan för att kunna ge Sylvia ett besked.
Nu har vi iallafall slagit ihop lördags-gruppen, som annars är 10st och rider i Laxforsen, med söndags-gruppen, som brukar vara mellan 5-10st och håller till i Karhuniemi. Vi skulle ha blivit en grupp på 9 men det ser ut att bli totalt 12st som kommer rida. Med Sylvias medgivande, så klart!
Jag som inte kommer kursa Dísa få väl hålla i kameran. I Karhuniemi finns inget ridhus men de har en stor och fin anlagd utomhus-ridbana. Och om det bara inte regnar borde det kunna bli några bilder. Återkommer givetvis mer om lördagen senare.
Fram till dess blir det att hålla igång Tindur så han orkar lite under själva kursdagen. Dísa ska givetvis också hållas igång.
I går var faktiskt första gången sedan Boden-tävlingen (Midur i juni) som hon kändes fin. Jag blev riktigt glad av att rida henne. Det är jätte länge sedan jag kände så. Hon fick mig mer positiv än på länge....så kanske den där frimärkssamlingen ändå får vänta!
