Till min stora glädje är Dísas ben bättre. Redan igår morse gick hon betydligt bättre ut från boxen till hagen. En aning stel och så var hon men inte alls som dagarna innan. Sedan var det som om hon blev bättre allt eftersom dagen gick, för på eftermiddagen när vi kom till stallet gick hon jätte fint.
Nu gör ju Dísa inte några "hundra-knop" i hagen men hon rör sig på ett helt annat sätt än vad hon gjort sedan i söndags. I dag, torsdag, såg det också ganska hyfsat ut på morgonen. Inte 100% men kanske 80-90% och det gör mig så glad.
Klart och tydligt är också att min lilla häst legat ner och sovit i boxen. Både i går morse och idag finns tydliga spår i spånet (totalt tillplattat där hon legat) plus att hela Dísa är full med spån. Tindur har vi "tagit på sängen" både tisdag, onsdag och idag. Han har legat i boxen när vi kommit och klivit upp efter att jag pratat med honom inne i stallet. Han tar det coolt, det är liksom inte så bråttom för honom! *ler*
Eftersom aktivering av hästarna inte är så aktuellet blir det annat att göra i stallet. Förutom att sitta och titta samt gosa med alla djur, hund-katt-häst-sambo (ler stort) så blir det att snickra lite.
Och faktiskt, för en gångs skull var det inte snöstorm, -30*C eller ösregn när vi gjorde något. Vi (jag och Birger) brukar ju kunna lyckas med att göra saker och ting när vädret är som sämst och då så klart utomhus-jobb.
Men igår var det fint. Möööörka moln på himlen men ingenting som drabbade oss på något sätt. Så vi passade på att flytta hö-lådan.
Tror att jag tidigare skrivit om just denna hö-låda. Hur fint det ser ut på tillverkarens hemsida och hur enkelt allt är med och fylla på den osv. Men jag tror inte att just denna tillverkare varit med om hästar som inte kan vänta på sin lunch.
Hö-lådan är alltså en låda som skruvas/sätts fast på väggen. En timer sätts i eluttaget och styr på så sätt en magnet som sitter inuti själva lådan. Magneten håller uppe locket som sitter nertill och löser ut när strömen bryts. Höet läggs i uppifrån genom det övre locket och lådan är då "laddad". Hö-lådan går under namnet Lunchbox och finns bla att köpa här: http://www.hasttema.se
Som jag tror att jag tidigare skrivit går denna hö-låda inte att sätta hur som helst när Dísa och Tindur bor i hagen. *ler* Den kan inte sitta inom räckhåll för de och gör den det måste den helt klart "D&T-säkras".
Dísa är helt otrolig på att öppna denna låda. Jag vet inte hur hon gör men upp får hon den. Och det är ju liksom inte meningen. Vill ju gärna att hästarna ska få sitt hö utspritt över dagen och att lunchen blir just lunch.
Min lilla Dísa har dock sett till att hon och Tindur inte har "behövt" vänta till lunch. När Inger var hemma hade hon hört luckan öppnas (den låter lite när den faller mot väggen) ungefär vid 9-tiden...hrmm. Inger hade haft dörren öppen in till sitt hus och på så sätt hört luckan. Trodde väl inte riktigt först att det var den men johodå, där stod Dísa och Tindur och åt hö!
Birra och jag har gjort vad vi kunnat för att "säkra" lådan innan vi tog D&T på bete. Vi konstaterade dock att den behövde komma upp högre på väggen. Vilket vi skulle fixa inpå höstkanten när vi tänkte komma tillbaka till stallet. Men nu är det alltså redan gjort. Känns bra. Och eftersom hästarna behöver denna lunchbox/hö-låda nu ett par dagar, var det lika bra att ta tag i det.
Nu sitter lådan så pass högt upp på väggen att "stege-och-fallskärm" inte är fel. Stege iallafall, annars når man inte över huvudtaget. För även om lådan nu sitter högt, så är det ju ännu lite högre att komma åt och fylla på höet (alltså uppifrån). Men nu vore det väl f*n om Dísa ska kunna komma åt den.
Men vi tänker faktist sätta en liten "ram" runt nedre kanten ändå. Bara för att hon inte ska ställa sig på bakbenen och knuffa till locket underifrån (vilket i sin tur gör att locket släpper, magneten orkar inte hålla imot om den bli tilltryckt). Jodå, det skulle hon helt klart kunna fixa men inte just nu då, pga benet. Men till vintern...med lite snö som gör att hon skulle kunna komma upp lite närmare...ja då kan man ju räkna ut vad som händer. *ler*
Och Tindur, ja han är säkert glad över att ha en så bra kompis som sin Dísa. Jag menar, varför liksom behöva vänta på maten när den kan serveras tidigare. Och just serveras gör den ju, för det är inte han som gör jobbet, nää det är det Dísa som fixar. Men det är klart...nu när hon är "justerad" kanske han är där i stället och "gör jobbet". Hmm, nåväl vi kommer göra det ännu mer besvärligt för de att lyckas. Och Tindur är, som den söta pojk-häst han faktiskt är, inte så värst sugen på att göra mer än vad han behöver. *ler*
Men det är klart, han stod ju hela kvällen igår med mulen bland alla våra saker för att se vad vi höll på med, så han kanske redan har räknat ut hur han ska lösa "problemet"! :-)
