fredag 21 november 2008

Vart tog vägen vägen?

När vi i går eftermiddag åkte ner till stallet var det jag som körde bilen. Jag som i vanliga fall tycker om att köra bil gillar det inte när snön vräker ner. Tycker det är obehagligt när man kör i mörker och snön kommer mot bilens lysen. Framför allt hel-ljusen.

Enklast hade det ju varit att låta Birger kör istället. Men jag är väldigt envis av mig (ibland) och tycker att "obehaget" borde gå att övervinnas. Så jag körde!

När vi kom ner på Poikkijärvi-vägen hade jag en bil framför oss. Kunde då inte ha hel-ljusen på utan fick tacksamt (snön syntes mindre) använda mig av halv-ljusen. Bilen framför drog upp en del snö, snörök och helt plötsligt var vägen borta. Allt var bara vitt!
Nädå, vi hamnade inte i diket *ler*. Men mycket gjorde nog att jag känner till vägen så väl. Vet hur den svänger osv. Förstår väldigt väl hur folk fort kan tappa kontrollen på sin bil om något liknande händer i hög hastighet och på okänt ställe.
Lättade lite på gasen och tog oss till stallet.

Jag och Birra red D&T till kyrkans parkering i går. Red på i lite trav och galopp dit men sedan blev det arbete i skritt och tölt på "planen". Jag jobbade Dísa på volter och ställde henne åt både höger och vänster. Arbetade på "ått-volten" och försökte tänka på min egen sits.

När jag sedan skulle tölta så ville Dísa bara trava. Jag fick verkligen rida henne för att få till tölten. Visst är jag glad över att min piga hittat så fin trav men hon får ju inte glömma sin underbara tölt. Bara att jobba på! :-)

Birger och Tindur tränade på de också. Birger red Tindur "in i halten" och fick honom så där fint samlad. Precis som på Sylvia kursen. Birra tränade också på volt för att få en mjuk och fin Tindur i båda varven. Flytta bakdelen och lite tölt blev det för dem också. Såg riktigt bra ut.

När vi red tillbaka mot stallet kom jag på mig själv med att inte rida ordentligt med sätet. Att bara rida med händerna är en "döds synd" enligt mig och det var precis det jag gjorde. Så mycket bättre Dísa svarade när jag själv tänkte på hur jag red henne. Tänk vad det ska vara svårt att rida. Eller svårt och svårt men det är iallafall inte enkelt att komma ihåg allt för att få till ett bra slut resultat.

Tänker på alla som tävlar där det ser så där löjligt enkelt ut allting. Oavsett om det är på en islandshäst eller "vanlig" häst. Sådana personer ser jag upp till och det gör säkert också hästen de sitter på.

Zorro pussar Tindur, Dísa tittar på!