Tog D&T till Jukkas och Annes stall på fredag kväll. Vi kom inte dit förrän rätt sent så vi ställde in de direkt i boxen. Tälet plockade vi ner i Fjällnäs men lät hagen vara kvar. Det började regna så det får bli en dag nu till veckan den plockas ner istället.
Lördag morgon, Anne föreslog att vi skulle lägga ut Dísa och Tindurs frukost nere på ängen. Det finns ängar aldeles nedanför vinterhagen. Dit är det nu öppet så hästarna kan gå ut och in som de vill. Finns inte så mycket att äta där men lite "småplock" har de iallafall.
Annes förslag var jätte bra. D&T fick sin frukost nere på ängen och vi släppte ut de först. Så när de två var "på rätt sida staketet" men med fortsatt öppen grind, släppte vi ut resten av gänget.
De andra hästarna, Oli, Tvifari, Safir och Tinni fick sin frukost uppe i vinterhagen. Dísa tyckte dock att det såg mycket mer intressant ut uppe hos de, så hon struntade i sin "egen" mat och gick upp till grabbarna.
Jag och Birra satt (vi tog ut solstolarna, skulle bli en lång dag *ler*) och kikade på vad som skulle hända.
Dísa kom upp i hagen och skrek sitt sto-skrik (ljus/gällt/högt) på långt håll. Hon var mer än tio meter i från Safir när hon skrek åt honom. Jösses, vad löjligt det såg ut. Safir struntade totalt i henne. De hälsade lite men sedan gick hon vidare. Mot "Fari"... skrek åt honom också på regält avstånd. Han hälsade artigt och sedan delade de hö-hög!
Dísa stod en stund och åt med "Fari" men fortsatte sedan sin genomgång av grabbarna. Närmade sig Tinni och.... jodå hon skrek åt honom också. Men inte heller Tinni brydde sig nämnvärt. Han tittade på henne och tyckte nog att hon ströde honom lite i maten. Dock lät han henne få äta brevid sig.
Under hela tiden Dísa var uppe i vinterhagen och "flöratde in sig" var Tindur kvar nere på ängen. Han brydde sig inte alls om att Dísa gick iväg. Tindur inspekterade ängen ordentligt. Det finns diken uppgrävda för att hålla borta en del vatten, de hoppade han över. Varje hörn skulle tittas på. *ler*
När sedan Dísa hälsat på alla, även Oli, fast han tyckte mest att hon var jobbig, så gick hon ner till ängen igen. Dock hoppade hon inte över dikena utan befanns sig på samma område som vi lagt ut frukost-höet på.
Hela förmiddagen avlöpte lugnt och stilla. De andra hästarna gick också ner till ängen efter att frukosten var uppäten. Alla utom Oli. Han var kvar i vinterhagen och stod i solen. Han såg ut att ha jätte skönt.
Så kom då lunch-tiden. Även här hade Anne "lösningen". Jag och Birra la ut lite hö i flera/många/små högar inne i lunch-hagen. Inte allt hö, så det fanns till alla hästar men ändå så det fanns kvar om vi skulle behöva slänga ut i stora hagen, ifall det uppstod problem.
Foderhagen är ju en rätt begränsad yta och här skulle nu 6 (!) hästar in samtidigt och äta.
Jahapp, jag gjorde allt för att inte på något sätt visa/känna/smitta över till hästarna min känsla över hur det skulle gå. Stålsatte mig och grinden for upp....
Oli, Tinni, Dísa och Tindur fanns i närheten av grinden när den for upp. De fyra sprang in och fann sig en matplats rätt snabbt. Efter kom Safir och "Fari". Lite pip kom det från Oli och Dísas håll, inte att de var på varandra eller så, nejdå, de bara pep på håll åt de andra. Dísa strök öronen slätt bakåt och tittade surt på grabbarna. Ingen tittade på henne, eller var ens i närheten. Såg ju bara för dumt ut. *ler*
Jag och Birra satt och tittade på de...
Lite grann flyttade de runt varandra. Men inte på något elakt sätt. De liksom rättade sig efter varandra på något sätt. Jag satt bara satt och gapade. Det var precis som om de inte gjort annat än gått tillsammans hela livet. Vi fördelade upp resten av lunchen också så de fick allt hö inne i lunch-hagen. Ingen var lyckligare än jag. Detta gick ju så himla bra!
Vid 16-tiden löste den andra fodergrinden ut på samma sätt som lunchen. Då var inte jag och Birra i stallet men Anne var där och hade koll. Allt gick lugnt till även då. Inga problem!
Jag och Birger som satt hos mamma och pappa och åt middag (tack snälla mamma) funderade just hur det gick. Jag tittade på klockan och precis som om Anne läst mina tankar skickade hon ett sms. Fick en bild där de stod alla i "middags-hagen" och allt var ok. Lysande! *ler*
Birra och jag åkte sedan ner till stallet igen. Träffade då Lena som äger Oli samt Johanna som äger Tinni.
Allt var lika lugnt i hagen som tidigare. Jag passade på att se över Birras sadel och smorde den lite. Plockade sedan in D&T för lite omvårdnad och därefter var det kvällsmat.
Gick nogrant igenom alla hästarna och inte en "skavank" fanns. Jätte skönt!
Söndagen gick precis lika strålande som dagen innan. Satte dock ut Dísa och Tindurs frukost tillsammans med de övrigas i vinterhagen. Birra spred givetvis ut flera högar så alla hästarna har en "chans" att få äta i fred. Jag släppte ut de små liven och inte ett pip hördes från någon av de. Alla fann sig en plats rätt snabbt och mummsade lugnt. Ingen jakt, stress eller slagsmål.
Lunchen och middagen gick toppen, precis som under lördagen. Inga sår på någon av hästarna, jag gick noga igenom de på kvällen (allihop, så klart).
Oli var väl den som hamnade liiiiiite i kläm på dagen men ingenting som igentligen är att prata om. Han är äldst och går alltid undan, han vill liksom inte "sätta imot" och det kan man ju förstå. Så under lunchen hamnade han mellan Dísa och Tinni, båda strök öronen åt honom och då sprang han iväg. Dock hittade han sig rätt snabbt en plats brevid "Fari" och då var allt lugnt.
Idag har Rune släppt ut hästarna på morgonen och det hade gått fint. För att försäkra oss om att lunchen fortfarande går lugnt till var vi ner och kollade till de på dagen.
Jag var inne i stallet en stund och hörde hur det var någon som tjöt och pep i hagen. Jag skyndade mig till dörren för att kika (detta var innan lunch-grinden gått upp) och ser.... Dísa och Oli stå och klia varandra! Jodå, det var de två. Jag blev tvungen att titta två gånger men jag såg rätt. Såg lite kul ut en stund, båda kliade varandra, nosade på varandra och pep/tjöt, sedan kliade de varandra igen. *ler*
Det var bara Dísa, Tindur och Oli vid lunch-grinden idag. De andra var nere på ängen. De kom dock klivandes rätt snabbt när de såg att D,T & O stod och åt. Precis som under helgen hittade alla sig en plats att äta på. Ingen tjaffs och bråk, helt enkelt lysande!