I måndags kväll blev det då ridning. Men det förvånade mig att det trotts fyra broddar i hästarnas skor var halt. Eller ja det upplevdes som halt på ställen där vi trodde det skulle vara fäste.
Birra och jag bestämde oss för att rida i skogen, så med pannlamporna på huvudet gav vi oss av. Bara för att snabbt inse hur dåligt det var. Under snön som lagt sig var det glashalt. Stigarna i skogen var inte att tänka på men även utanför, i mossan var det halkigt. Kände hur Dísa gick och spände sig. Vi kom ganska snabbt överrens om att rida i byn i stället. För efter vägarna, där asfalten låg under snön, där fick hästarna fäste.
Trotts att det var mysigt i skogen, träden var tyngda av snö och pannlampornas sken gjorde att vi fick jul-känslor, fick vi välja bort att fortsätta. Kände själv hur jag blev spänd eftersom Dísa halkade till lite nu och då.
Det blev ändå en rolig ridning med hästar som, när de kände att de fick fäste, hade lite fart i sig. *ler*
På tisdag hade Birra ont i sin nacke. Så då blev det allmänt pyssel istället. Med hästarna då, inte med Birra (eller joo kanske lite med honom också *ler stort).
Onsdag kväll bar det av ut på hästryggen igen. Nu sa vi direkt att vi skulle hålla oss i byn. Därför lämnade vi pannlamporna i stallet och gav oss av. Det är nästan det bästa av allt, Jukkas har gatubelysning överallt. I Poikkijärvi levde vi i ett ständigt mörker. Ja, alltså det var mycket begränsat med lampor efter vägen där, går inte ens att jämföra med Jukkas.
Dísa insåg nu rätt snabbt att hon hade fäste, till skillnad från måndagen. Givetvis skulle det då "gasas". Inte rida bakom Tindur, det gick för långsamt. När Dísa hörde Tindur öka stegen bakom, ja då bar det av, osv. "Räcer-räkan" var framme.
Vi red bort till kyrkan och runt vändplanen, för att sedan följa vägen förbi Konsum. Jodå, det finns t om en butik i byn. Det är vi inte heller vana vid. *ler* Dísa och Tindur har dock för länge sedan lagt intresset för affären åt sidan. Men nu hade det helt plötsligt kommit upp/fram en julgran vid butiken. Den tittades så klart lite extra på.
Helena Sjöhlom hade kameran framme när granen kom till byn. När vi red var det inte dagsljus. Denna bild kommer från Helena. Tack!
Julgranen kommer till byn!Huset i högerkant med ljusgrönt vinkel-tak är Konsum.
Gårdagen innehöll ingen ridning. Birger och jag valde att istället hjälpa Safir med att få brodd. Han har inte fått några broddar på sig ännu och det är jätte halt för honom. Så vi tog saken i egna händer och broddade på honom.
Och han var så söt när jag sedan gick tillbaka till hagen med honom. Han stannade i backen vid grinden och tittade på mig -"Åååh, titta! Jag har ju fäste nu och kan stå här!" såg han ut att tänka.
Söta, Safir! Som nu har brodd och fäste så han kan leka med Tindur igen.
