måndag 22 september 2008

Ridning och tempning

Red Dísa idag. Var ut en sväng tillsammans med Anna och Vaskur. Dísa har inte gått på ett par dagar nu och det märktes. Fick börja med att krama ner henne låg. Gick fint i skritt men så fort jag ökade tempot lite så kom nosen upp. Jobbade och jobbade så hon kom ner i tölten. Gick bättre efter en stund. Till min stora glädje fick jag henne att trava i form på tyglen vid tre olika tillfällen.

Tindur fick ju så klart stanna hemma, till hans stora missnöje. Han tycker inte det är roligt att bli kvar själv. Förstår honom, skulle inte jag heller göra. Birger hade dock koll på honom i stallet. Gnägga hade han gjort så klart och skrapat med framhovarna (så gör han när han är otålig) men inte rest sig på bakbenen, det var bra.

Tempade "lille-man" i morse och han hade då 38,0 och ikväll 38,2 men då var han lite varm efter att ha stressat upp sig för att Dísa var ute och red.

Såret ser fint ut, ännu bättre i morse än i går. Igentligen skulle jag vilja att han går utan bandaget mer så det får luftas. Men i hagen går det inte. Han rullar sig under dagarna och då kommer det smuts dit direkt. Under natten...hmm, jag funderar. Men han ligger ner och sover villket innebär att det kommer att komma spån i såret....nej jag forsätter nog som tidigare ett par dagar till. Jag tar ju bort "ute" bandaget när vi kommer på eftermiddagen och då hinner han vara utan en bra stund innan vi åker på kvällen. "Natt" bandaget sätter jag inte förrän precis innan vi far.

Läser med stor avundsjuka på sidor där folk varit och tävlat i Boden på Midurs tävling. Jag ville också åka! Snart ska Bifrost i Gällivare också ha en tävling (5 okt) dit vill jag också! Men det är bara att inse, jag kan inte åka på alla tävlingar. Dessutom har jag lovat Dísa (och Tindur) att vi tävlat klart för i år :-)

Kylan som kom är som bortblåst. I kväll när vi kom hem från stallet ca 20,30 var det +7,5 grader. Kanske inte låter så där värst mycket men det kändes varmt. Är väl både bra och dåligt, sämst är det ändå att knotten och svidarna lyckas leva ännu.