När Birger och jag kom åkandes upp mot stallet nu ikväll, såg vi på lång väg hur Dísa och Tindur höll på att busa i hagen. Så såg de oss och slutade. Men bara för en stund. Vi har fotat när de "härjar" men bilderna får vänta tills i morgon.
Det öste ner regn i morse så när vi ändå höll på att göra i ordning hästarna för utgång slängde vi på dem ett täcke var. Tindur hade väldigt roligt med Dísas täcke. Svanslappen var hur kul som helst att dra i. Hade det inte varit bensnören på täcket hade han nog dragit av den över huvudet på henne. Han försökte dra upp täcket på ryggen på Dísa men när det inte gick drog han baklänges i stället. Han såg ut som en hund när den leker dragkamp :-) Jag hade ganska roligt åt dem där jag stog och försökte fota.
Aleoveran som jag la på bindan mot Tindurs sår i går kväll verkade bra. Såret såg inte lika rött ut, mer rosa och mycket fint runt kanterna. Så jag gjorde likadant när jag bytte bandaget i morse och även ikväll. Det kommer en del var ut men det är bra. Ut med skiten! :-)
Även Vaskurs ben börjar bli bra. Han är inte svullen längre vid kontan och inte heller längs med skenbenet. En liten svullnad finns endast kvar runt själva såret. Det går åt rätt håll.
Nu när hästarna börjar bli "hela" är det jag som lyckas gå och få ont. Jag är inte mycket för att beklaga mig. Eller joo, om jag är förkyld, då är det jääääättte synd om mig *ler*. Därför skriver jag bara lite om att det just nu gör ganska ont i ett knä samt en aning i min rygg. Gamla skador finns på båda ställena.
Suget att gå ut och rida har börjat infinna sig. Eventuellt sätter Birger i gång och börjar rida Tindur framåt helgen. Under kommande vecka får det bli promenader. Dísa därimot kanske jag börjar rida tidigare.
I morgon jobbar Birger kväll så då tänkte vi åka ner till stallet och göra allt klart på förmiddagen. Anna har lovat ta in D&T samt se till att de får sitt kraftfoder och kvällshö. Det är inte många dagar Birra jobbar kväll men de dagar det händer brukar jag passa på att göra annat. Om det går vill säga. Hästarna/djuren går alltid i första hand. Krävs det av mig att jag ska vara i stallet så åker jag så klart dit. Ingen behöver någonsin fundera på annat.