Dísa och Tindur på kurs!

Tror att hästarna tyckte det var lite roligt att få kurs igår. I allafall att de fick springa :-)



Jag och Birger funderade hur det skulle gå med Tindurs ben under dagen. Eller rättare sagt såret på hans ben. Sjuklådan fick följa med för säkerhets skull. Jag bytte bandage på morgonen och satte en binda under (kan tillägga att vi numera även använder trosskydd *ler stort*). Sedan fick han ha sitt "dagliga" bandage över, som han brukar ha när han går i hagen.


Att Tindur varit skadad gick inte att se. Bara att han fått stå ett längre tag och nu hade kommit tillbaka till sitt "Jaha, varför ska jag göra det här?!" läge. Men det var bara under det första passet. På eftermiddagen såg han så där fin ut som bara han kan göra i tölten. Birger jobbade på riktigt duktigt och Tindur såg lite mallig ut. "Titta vad jag kan!"



Tindur och Birger i ridhuset på Frostgård


Jag bytte aldrig bandaget under dagen utan tog det när vi kommit tillbaka hem igen. På alla dessa dagar som jag bytt bandage har det aldrig sett så bra ut som just då. Nästan ingen vätska alls hade kommit ut och såret såg mycket torrt och fint ut. Jippi!!!



En svettig Tindur har rullat sig med täcket på.


Det blev inga hårda träningspass för D&T under dagen. Dísa fick sig förståss en genomkörare men det var bra. Jag fick träna på att flytta henne för skänkeln och det gick fint så länge det var rumpan som skulle flyttas. När det "bara" var framdelen som skulle åt sidan blev det kortslutning i min hjärna. När jag inte fattade, förstod ju så klart inte hon heller vad det var vi skulle göra. Vi har inte hållit på med sådant förut. Sylvia redde ut problemen och sakta men säkert gick det bättre.



Under det andra passet blev det så dax för min "lill-fia" att samla ihop sig. Under våren tränade vi på detta och gissa vart jag satt....jodå, på marken. När Dísa trampar under sig och blir riktigt, riktigt kort så får hon i bland för sig att "-Nädu matte, nu räcker det!!" och så skickar hon upp ryggen som högsta punkt samtidigt som hon hoppar rätt upp. Sylvia brukar kalla henne för kattapult-Dísa :-) Numera är jag beredd på att hon kan hitta på sådant så nu får hon bara en pisk i rumpan. Och då blir hon ännu surare...tills hon ger sig och går frammåt. Skitjobbigt tycker Dísa och jag också eftersom jag får driiiiiivvaaaa som bara den ;-)


Sedan fick vi trava på och det gick ganska bra. Hon har svårare för att trava än att tölta. Förra lektionen tränade vi på att trava i form men eftersom kondisen inte fanns denna gång fick det bli lite friare trav. Men trava gjorde hon riktigt duktigt iallafall.



Jag och Dísa konsentrerar oss


Tindur, Dísa, Birger och jag var lagom svettiga och trötta efter våran dag tillsammans med Sylvia. Nu ska vi se till att få på skor med brodd så vi kan träna fram till nästa gång hon kommer.


Söta Höttur mådde visst inte så bra och fick därför stå inne. Krya på dig!