Jag själv som ryttare börjar tvivla starkt på det jag gör. Det måste finnas ett annat sätt att få henne att göra det jag vill.
Jag vill kunna rida min häst med lätt hand. För att inte sitta och göra Dísa tung i munnen (som det ibland känns när jag rider på vanligt 3-delat) valde jag igår att prova rida henne med islands-bett. Visst, det är ett rätt starkt bett (framför allt i "fel" händer) men jag ville prova om jag kunde vara mer finkänslig än förut och ändå kräva att hon trampar in under sig.
Morsning!! Det gick fint ett litet tag sen började hon veva med frambenen igen. Suck!!!
När Dísa vid ett tillfälle var uppe på bakbenen som högst råkade jag ta i höger-tygeln, villket gjorde att hon vred huvudet, tappade balansen och höll på att gå omkull. Nu blev jag faktiskt lite rädd. Jag lyckades parera och hjälpa henne så hon fann balansen men upplevelsen fick mig att riktigt fundera över vad jag höll på med.
Fortsatte att träna vidare men självklart satt det kvar, vi hade kunnat gå omkull. Försökte att inte tänka på det, var det kanske bara ett sätt av Dísa att få mig tveksam?
Min självkänsla som ryttare "suger" just nu. Känns bra att vi har Sylvia-kurs på lördag. Kanske kan hon få upp mitt hopp igen. ;-)
Tindur därimot, jobbar på. Birger provade jobba lite mer samlat med honom igår och där var det minsan inga protester. Tindur gick på tygeln och tog i med bakbenen. Såg jätte fint ut! Nu red Birra bara så jätte korta sträckor vid fyra olika tillfällen men bra såg det ut.
Idag har det varit värsta stormen. Självklart, när det är sådan väder ska jag och Birra utföra någon form av utomhus arbete. Det slår aldrig fel. Vi har stått ute och lagat hage i -32*C, lagat lunch-låda i -27*C, flyttat sommarhage kl:23,30 på en arbets-vardags-kväll i mörker utan lyse, promenerat med hästarna från hage till stall i hällande regn osv. osv.
Så, att vi idag stod och spikade upp lunch-lådan åt Dísa, var igentligen inga som helst konstigheter. *ler ironiskt* Nu vet vi ju att den hålls uppe. Jag menar, den blåser ju knappast ner iallafall. Det är bra!
Dísa har nu fått sig en egen liten hage. Hon ställer till det för grabbarna, så det är lika bra att hon får ha ett el-band imellan sig och de.
Tindur, såg vi leka med Safir igår och Tvifari idag. Det tar sig! Tycker det vore konsigt om Tindur inte hittade någon att vara kompis med. Dels är de andra pojkarna mycket snälla och dessutom gillar de allihop (utom Oli) att leka. Det gör ju även Tindur, och idag, när det blåste, ja då var det fart i hagen. :-)
Tvifari och Tindur, lekte i samma hage (bilden är från tiden de gick i separata hagar).