DísaTindur brukar tycka om att leka. Nu har han börjat hitta sig en kompis i Safir. Helst tror jag han skulle vilja leka med Tinni men vet inte riktigt hur han ska göra. Jag satt och tittade lite på de i eftermiddag och "Lille-man" är så tuff trotts att han är yngst. Han piper åt Tinni så fort han kommer närmare än två meter. Flyttar inte på sig när Tinni kommer och vill få iväg honom. "Varför då??" tycker Tindur.
En liten diskution hade de i kväll. Tindur åt en tuss med eftermiddags hö och Tinni kom för att ta över den. Det tyckte dock Tindur inte alls om. Mycket förståligt! Rumpa mot rumpa stod de och tryckte mot varandra och skrek lite. Birra tog en intilliggande hö-påse och vevade i luften (på utsidan av hagen) och ropade att de skulle "ge sig". Som den känsliga häst Tinni är begav han sig raskt därifrån. Tindur sket totalt i påsen och såg hel nöjd ut när han fick stå ensam kvar vid hötussen.
Tindur och Tinni, bilden är från i måndags.Inga nya skador har uppstått. Tindurs sår som han fick ovanför ögat har läkt jätte fint. Området där pälsen blivit bortsliten under hakan ser också mycket fint ut. Jag smörjer lite med aleo vera salva där och inbillar mig att han tycker om det. Ser ut så iallafall. :-)
Igår var då jag och Birra ute med D&T för att rida. Jag har fått i hemläxa av Sylvia att träna samling med Dísa. Då pratar vi s-a-m-l-i-n-g och inget fusk. Det tycker Dísa är fruktansvärt jobbigt och totalt onödigt. Hon förstår inte alls vad det ska vara bra för.
Vi red först efter en väg som heter Fångstvägen. Den var inte rolig. Fullt med vattenpölar som inte var små, de täckte hela vägen. Dessutom var pölarna blandade med is. Själva vägen var också snöig/isig bitvis men på sina håll även helt upptinad och torr. Vi valde att vända efter bara en liten bit.
Jag bad Dísa om att smala ihop sig och korta steget. Det gick ganska bra. Sedan tyckte jag att hon faktiskt fick lov att jobba lite mer med bakdelen, jaha då kom protesterna.
Upp på bakbenen och kast framåt. Jag nonchalerade hennes beteende och fortsatte att kräva samling. Nähä, då kom hon på att hon skulle slänga ut rumpan. Först åt vänster, sedan åt höger. Rakt fram gick inte! När jag då gav henne ett litet rapp i rumpan som påminnelse om vad hon skulle göra, ja då var vi där "i det blå" igen. Men den här gången valde hon att dra iväg efter att vi "landat".
Wwwwrrrrroooooooommm sa det och hon sket totalt i mina tygeltag.
Jag blev faktiskt sur på henne när hon gjorde så. Att hon reser sig på bakbenen kan jag acceptera lite, för det är ju ändå nästan det jag vill = hon ska bli lättare framtill (inte stegra men det är ju iallafall åt rätt håll). Men att sticka som hon gjorde....nää det tycker jag är fräckt. Så klart tog jag inte ut någon surighet på henne. Valde att rida på som vanligt en bit för att sedan göra om det hela.
Då Fångstvägen var så tråkig red vi bort en bit efter Piettarasjävi-vägen istället. Den var mycket bättre. Birger jobbade med Tindur i tölt och det såg så fint ut. De tränade även sidoförflyttningar åt höger/vänster och Tindur gjorde det med mer lätthet nu än tidigare. Duktiga killar!! ;-)
Dísa, ja hon forsatte att vara lätt framtill. Framhovarna var mer i luften är på marken. Verkade som om SAS var i stort behov av ett par hästhovar där uppe i skyn *ler*.
Tillslut kom Dísa på att hon faktiskt kunde gå framåt trotts att rumpan sköt på och bakbenen jobbade under henne. Jag satt och berömde henne tokmycket när hon gjorde rätt. Gav eftergift, lät henne frusta och gjorde om alltihop igen. Gick riktigt bra ett par gånger efter varandra så då fick det räcka.
Idag blev det ingen ridning. Tanken var att sticka ut men Birra kände sig inte riktigt ok. Han har förkylning i kroppen och tyckte att vi kan rida imorgon i stället. Så jag tog en pyssel-kväll med hästarna. Tog och gjorde Tindur riktigt fin. Pälsglans över hela honom, borstade ut svansen och kammade igenom manen ordentligt även det med pälsglans. Han blev jätte tjusig!
Dísa drog jag igenom med päls-skrapan. En toppen "kam" som ser till att få bort en hel del lös päls. Hon blev fin även hon. Men så är ju både hon och Tindur född fina *ler stort*.
