Så släppte vi då ihop alla hästarna igår och det gick ju som det gick.
Först lät vi Tindur gå i egen hage med Tvifari. Gick hur fint som helst. De brydde sig inte om varandra och åt lunch-hö utan att på något sätt visa intresse för den andre.
Dísa fick få i stora hagen med Safir och Oli. Därtill kom då också Tinni. Så länge det fanns lunch-hö brydde sig Dísa och Tinni inte om varandra men när den var uppäten....ja då blev det action i hagen!
Som den hingstiga häst Tinni är dröjde det inte länge förrän han insett att han faktiskt fått en tjej i hagen. Dísa, ja hon gjorde inte livet mindre lätt för Tinni. Hon pep och pep åt honom när han nosade på henne. Sedan stod hon och visade rumpan åt honom och det tog inte länge förrän han var på henne. Tinni betäckte henne fullt ut och jag kunde bara konstatera att min häst inte är/var någon "fin flicka".
Bilder från gårdagen finns här:
http://www.pixbox.se/alb1044269
Som jag tidigare skrivit är jag överbeskyddande när det gäller mina djur. Att se en annan häst klättra på Dísa är inte kul. Tindur har även han betäckt henne vi tidigare tillfälle men då åkte han snabbare än kvickt över till en annan hage.
Jag har planer på att ta föl efter Dísa och infektionsrisken är stor när grabbarna är där och "doppar korv". Dessutom är det inte roligt när de har brodd på sig. Grabbarna hoppar upp på henne och far med framhovarna på ryggen.
För att inte tala om vad hon kan göra med pojkarna. Rätt som det är kanske hon tycker att det får vara nog och sparkar. Har läst om både en och flera hingstar som blivit sparkade av ston när de betäckt. Det kan sluta mycket illa.
När vi då såg att Dísa och Tinni kom överrens (allt för bra) släppte vi ut Tindur och Tvifari i stora hagen. Nu blev det problem. Eller kanske inte problem utan mer stökigt och bökigt.
Tvifari kom också på att det nu fanns en tjej i hagen. Även han var mycket intresserad av henne. Jodå, han var "på" henne han också, dock inte helt fullbordad betäckning men klättra på henne gjorde han. Tinni hade ju fått upp ögonen för henne så han tyckte inte alls att "Fari" behövde vara där.
Tindur, han mätte krafterna mot Tinni. Det verkade som om de ändå kunde inse rätt snabbt att Tinni bestämde och är högre i rang. Värre blev det med Tindur och Tvifari.
Tindur och "Fari" är nog rätt lika i rang. Men när Dísa fanns där blev det en hårdare kamp om vem som skulle få henne efter Tinni. Ingen kamp på liv och död men tillräckligt för att inse att det inte skulle fungera.
Tindur fick sig ett sår ovanför ena ögat, inget allvarligt men ändå, samt bortsliten päls under hakan. "Fari" fick ett rivmärke/sår över ena frambenet samt på insidan av höger bakben.
Som den förståndiga och mycket vettiga stall- och hästägare Anne är, hade hon idag delat på Dísa från grabbarna. Självklart kan inte vardagarna ägnas åt att sitta och vaka över vad som händer i hagen. Jobb måste också skötas.
Anne hade känt lite oro i morse över vad som skulle ske idag och när hennes man blev tvungen att åka ifrån gården gjorde Anne delningen.
Så lugnt det blev! Det hade inte varit några som helst bekymmer längre. Ok, Tindur och Tvifari var väl inte dirket bästa vänner men de var långt ifrån lika stridslystna som tidigare.
Anne ringde och berättade det hela för mig efter lunch.
När jag och Birra kom ner för att ge hästarna eftermiddags höet var det hur lungt och fridfullt som helst i hagen. Det var heller inget bråk över höet och inte ett pip kom det från någon av grabbarna. Dísa såg rätt nöjd ut där hon gick och behövde inte dela sitt hö med någon.
Inga nya sår hade uppstått på någon av hästarna. Tindur och Tvifari grinade åt varandra vid ett tillfälle under kvällen. Det var när Dísa stod nära staketet och vilade. Tindur stod brevid på andra sida och "Fari" kom för att också stå nära henne. Det hela avlöptes snabbt och slutade med att Tindur tog två steg längre ner och Dísa hamnade liksom imellan de båda.
Till min och Birgers stora lättnad kommer nu grabbarna få gå för sig själva resten av den här veckan. Dísa får vara själv villket kan vara bra eftersom hon verkar vara i brunst. Till helgen provar vi igen hur det går när hon kommer in i flocken. Fungerar det inte ska hon få en egen hage permanent. Allt i samspråk med Anne som föreslagit detta.
Helt underbart att ha en stallägare med vettig syn på hästhållning. Kanske finns det fler än jag (+ Birra) och Anne som tycker att detta är självklart men tyvärr är det långt ifrån alla. Tro mig, jag vet! ;-)
Jag och Birra var även ut och red ikväll. Återkommer i morgon med det.
